Hjärnforskningens tack till löpare, partners och funktionärer

jenny-nybergwebb

Till:

Alla löpare, partners och funktionärer i Göteborgs Jubileumslopp

Göteborg

2016-11-20

Ett stort tack!

Härmed önskar jag i egenskap av hjärnforskare men även som vice ordförande i föreningen Brain Athletics att framföra ett stort tack för att ni genom att springa Göteborgs Jubileumslopp, stödja loppet eller varit funktionärer valt att stödja forskningen om hur fysisk aktivitet påverkar vår hjärna. Detta genom att Göteborgs Jubileumslopp valt att bidra med pengar till Stiftelsen Peter Erikssons Minnesfond och Strokecentrum Väst via föreningen Brain Athletics.

Alla ni löpare, partners och funktionärer ger därför ett värdefullt bidrag till forskningen om alla de positiva effekter som fysisk aktivitet har på vår hjärnas hälsa och funktioner. Att röra på sig stärker vår hjärna under hela livet – från barndomen till ålderdomen! Barn som rör på sig presterar bättre i skolan, mår psykiskt bättre, har lättare för att koncentrera sig och lär sig fortare. Samma gäller för vuxna som presterar bättre på sitt arbete och mår bättre både psykiskt och fysiskt. Vidare så minskar fysisk aktivitet risken för sjukdom i hjärnan som demens, stroke och depression.

Även äldre stärker sin hjärna och kan bromsa sin hjärnas åldrande genom att vara fysisk aktiv. Vi vill därför även lovorda Göteborgs Jubileumslopp för att vara föregångsarrangör och ha ett fullständigt veteranprogram. Detta stämmer väl överens med idrottens budskap ”Idrott hela livet” och är något som vi inom hjärnforskningen samt Brain Athletics vill främja.

Åter, ett varmt tack för ert stöd och för att ni främjar samarbetet mellan hjärnforskningen och idrottsrörelsen. Ni hjälper på så sätt inte bara forskningen framåt utan även Brain Athletics att få ut detta viktiga folkhälsobudskap till allmänheten.

Vi hoppas på ert fortsatta deltagande.

Med vänliga hälsningar,

Jenny Nyberg (PhD)

Vice ordförande Brain Athletics

http://brainathletics.se

samt

Doktor i Neurovetenskap

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

gra-brainathletics

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Daniel-maritim så det förslår.

Daniel 1

För ett tag sen utlyste vi ett litet  spurtpris i jakten på vårt 900:e like på vår välbesökta FB-sida.

Belöningen var ett lunchföredrag  där våra hjärnforskare och en känd idrottstränare har ett samtal på Kajskjul 8 dagen innan loppet.

Villkoret var en presentation av vinnaren och inställningen till såväl träning som dess betydelse för livet i allmänhet.

Som maritimt färgat lopp, som ”En Blå Mil”, med hamn- och vattenmotiv på medaljer och i all reklam, kunde vi inte bli mer bönhörda än av vinnande Daniel Svenssons amfibiska historia.

Var så god, Daniel, nr 900.

images

Jag heter Daniel Svensson och arbetar idag som produktverkstadschef på Volvo, med ansvar för 15 produktionsledare och totalt 650 personer. Det är en hög arbetsbelastning med stort ansvar.
Jag är övertygad om att jag varken hade fått ihop arbets- och familjelivet om jag inte hade haft mitt intresse för träning. Den fysiska och mentala styrkan man bygger upp genom sina träningspass hjälper mycket.

 

I min ungdom körde jag go-kart och spelade ishockey. Go-kart slutade jag med som 17-åring, året efter att jag tagit silver på SM och kört i landslaget. Slutade spela hockey efter en skada men efter påtryckningar från lagkompisar så spelade jag i div2-3 som A-lagspelare fram till 2009. Känns som att det varit nyttigt med en individuell sport och en lagidrott för livet i allmänhet och framför allt i yrkeslivet. Har träffat mycket kompisar och har lärt mig hantera den individuella pressen och att hantera prestationer och mål tillsammans i en grupp.

Daniel 3

Har nu börjat med löpning och swimrun. I löpningen är det enkelt att mäta och utmana mentala spärrar. Bestämmer man sig för att springa längre nästa pass så sänker man farten lite och gör det! Tar med en kompis som vet att det går. Du är alltid en vinnare efteråt. Och nästa gång går det snabbare.I swimrun träffar man många nya vänner. Människor jag aldrig hade träffat annars med helt olika bakgrund men med det gemensamma intresset som gör att man ses.

Daniel 4

Tycker det finns en bra och stark tråd i hela tänket runt träning och välmående. Hälsa är inte för mig den starkaste kroppen eller de största lungorna utan mycket bredare än så. Något jag blivit intresserad av det senaste året är kosten vi äter. Här tror jag att rätt fetter bidrar till både hjärnan och hälsan på ett positivt sätt. Men inte testat det fullt ut och inte över tid.

Daniel 2

På Göteborgs Jubileumslopp tackar vi för det här friska inlägget av  en som verkligen hittat sin nisch.

Vi har roat oss med att lägga lite Brain Athleticsperspektiv på Daniels upplägg och  han får full pott utifrån portalvariablerna  fysisk träning, stimulerande miljö, insikt och viljan att anta utmaningar.

Vi hoppas att han fortsätter springa också- även med simhud mellan tårna.

Och vad gäller lunchföreläsningen kommer vi snart att lägga upp anmälningsmöjligheter här på hemsidan.

Och är nån sugen på att presentera sin träning, så hör av er. Snart är det dessutom dags för nr 1000 på FB-sidan.

Red.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Välkomna Blåvitt!

 

IFK

Idag, torsdagen 28 november, välkomnar vi ytterligare en klubb som medarrangör till Göteborgs Jubileumslopp.

Den prominente nykomlingen är ingen mindre än IFK Göteborg, vars starka varumärke , deras kompetens när det gäller att rekrytera privatpersoner samt det intresse som finns kring föreningen, kommer att lyfta Jubileumsloppet.

Vi är övertygade om att IFK Göteborg kommer att göra oss ännu starkare i utmaningen som ligger i att göra Göteborgs Jubileumslopp till den folkfest vårt kära Göteborg så väl förtjänar inför sitt 400-årsjubileum.

Vårt fokus på att hela tiden förbättra loppet och upplevelsen kommer att ligga kvar, och våra redan högt ställda ambitioner har alla chanser att infrias.

Välkomna till Göteborgs Jubileumslopp,IFK Göteborg!

Blå logga

Här nedan en bild av en något äldre årgång. IFK är en del av Göteborgs historia.

blåvitt

 

(B)loggbok.

1 november 2013

IMG_7019

Det blev inte så mycket av stormen Simone i Göteborg och med facit i hand kunde vi sprungit i måndags. Men, men, gjort är gjort är och så vidare. Nu på måndag (4 november) ställer vi inte in och kör enligt vanlig rutin. Vi samlas vid Novotel och springer ut vid 17.30 – Mats Erixon står för upplägget. Jag har ingen aning om vad han bjuder på, men vi som varit med tidigare vet att det alltid är något matnyttigt – förmodligen någon form av intervaller, 70-20?

Och glöm inte – alla kan vara med!

 

 

28 oktober 2013

Orkanen är på ingång och vi chansar inte – vi ställer in i kväll. Alltså ingen löparkväll, men nästa måndag kör vi igen (4 november), om vädret tillåter. Vi återkommer här på hemsidan och på FB om tid och plats.

 

21 oktober 2013

I kväll är Mats Erixon och Kjell tillbaka och det är Mats som håller i träningen och han har aviserat tröskelträning och löpteknik. Vi samlas vid Novotel och springer iväg 17.30 som vanligt. Och glöm inte: alla kan vara med.

Välkomna!

 

11 oktober 2013

Med såväl Kjell som Mats frånvarande får jag äntligen hålla i måndagsträningarna och som den skogsmulle jag är blir det backintervaller. Hur många och i vilken backe vet jag inte ännu, men jag lovar ett lämpligt upplägg för: alla kan ju och får vara med.

Vi samlas vid Novotel på måndag (14 oktober) och springer iväg vid 17.30.

Välkomna!

 

6 oktober 2013

Femfaldige Göteborgsvarvsvinnaren och erkände tränaren Mats Erixon håller i morgondagens (måndag 7 september) löpkväll. Vad Mats bjuder på har jag ingen aning om, men jag är övertygad om att träningen kommer att bli såväl intressant, givande som rolig.

Intervaller har ju varit melodin efter Göteborgs Jubileumslopp och det finns mycket som talar för att vi håller fast vi den.

Precis som förra veckan samlas vi vid Novotel och springer iväg vid 17.30 och glöm inte: alla kan vara med.

Välkomna!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

29 september 2013

I våra ansträngningar att förädla våra löparkvällar byter vi i morgon (måndag 30 september) samlingsplats. Vi ses vid Novotel och Kjell lovar en runda i västerled – förmodligen med inslag av intervaller som förra veckan.

Vi springer som vanligt i väg vid 17.30 och glöm inte: alla kan vara med.

Välkomna!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

23 september 2013

_TH23053

Slut på rast/vila. I morgon måndag (23 september) kör vi löparkväll igen och som vanligt samlas vi utanför Kajskjul 8 och springer iväg 17.30, men: vi kör inte den blå milen. Vi har lovat annat och annat blir det med start i morgon – Kjell har tagit på sig uppgiften att klura ut något roligt.

Vi har sagt det förut och gör det igen: alla kan vara med.

Välkomna!

 

16 september 2013

Och på den sjunde dagen vilar vi. Efter en hektisk helg och ett lyckat Göteborgs Jubileumslopp tar vi måndagen ledigt och springer inte den blå milen. Det innebär inte slutet för GJL:s löparkvällar, bara ett uppehåll, och förhoppningsvis ett kortare sådant.

När, var och hur kommer vi att informera om här på hemsidan, förmodligen i slutet av veckan. Redan nu kan jag berätta att det fortsatt blir måndagar och att vi kommer att springa annat än den blå milen i hamnen – vi lovar ett varierat och kul utbud.

Och glöm inte – alla kan vara med!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

12 september 2013

Examen närmar sig och det är med skräckblandad förtjusning vi de sista dagarna tvinnar samman alla de lösa trådar som ligger och skräpar lite här och var.

Det är tusen och åter tusen saker som skall göras och elverk, avstängningsskyltar, medaljer, kravallstaket och ostmackor som skall hämtas – samtidigt som bansträckningen skall spikas en gång för alla och likt den där bibliska kamelen försöka tränga igenom nålsögat.

På lördag klockan två spelar allt det där ingen roll längre. Med drygt 1 000 löpare på startlinjen och 300 funktionärer på plats finns det ingen återvändo – det är bara att köra.

Lycka till, allihop!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

9 september 2013

Det drar ihop sig och i morgon (9 september) springer vi den blå milen för sista gången innan GJL. Kalla det gärna ett genrep om ni så vill.

Vi samlas som vanligt vid Kajskjul 8 och joggar iväg 17.30 – det brukar visa sig ganska snabbt vilka som vill springa snabbt och vilka som vill ta det lite lugnare. Oavsett, ingen springer ensam och alla kan vara med.

Vi går i mål vid Lindholmen och glöm inte ett busskort – kan behövas på färjan tillbaka till fastlandet.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

5 september 2013

I elva delar har Jenny Nyberg på den här hemsidan berättat om kopplingen mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa. I dagen GP presenteras en studie från Sahlgenska akademin, som Jenny lett, att dålig kondition ökar risken för epilepsi. Kul för den här grenen av medicinsk forskning tycker vi på Göteborgs Jubileumslopp – inte minst för att vi genom Brain Athletics har ett samarbete med Peter Erikssons minnesfond. 50 kronor av varje inbetald startavgift går ju som bekant till hjärnforskningen.

Jenny kommer förresten att arbeta som funktionär under Göteborgs Jubileumslopp – självklart ingår hon i sjukvårdsgruppen.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

3 september 2013

sands-of-time1

En liten dipp i antalet löpare, men det gjorde ingenting – solen sken ju som vanligt på oss under måndagskvällens blå mil. Märkligt eller hur – sju måndagar, eller är det sex, och inte en droppe regn någon gång.

På måndag (9 september) är det generalrepetition inför Göteborgs Jubileumslopp (14 september) och det vore trevligt med ett deltagarrekord. Om inte annat kan det vara rätt bra att springa just en mil i rätt hyfsat tempo fem dagar innan den riktiga prövningen – en signal, ett kvitto om var man står och hur fort det kommer att gå på loppet.

Inom kort läggs startlistan upp på hemsidan och i samband med det ytterligare information om när, var, hur och varför? Det allra matnyttigaste ligger redan under fliken Om loppet – men om ni undrar något så lyft gärna på den.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

2 september 2013

Snart hos oss

Snart hos oss

Vi närmar oss finalen för våra löparkvällar, men ändå inte på något sätt – vi fortsätter efter Göteborgs Jubileumslopp (14 september), men i annorlunda form. I morgon (måndag 2 september) springer vi den blå milen längs Göteborgs hamn för näst sista gången och det är samma rutin som vanligt.

Vi samlas vid Kajskjul 8/Maritiman och springer iväg i samlad tropp 17.30. Efterhand utkristalliserar sig grupperna och de brukar bli tre – en snabb, en inte lika snabb och en mindre snabb. Men: alla kan vara med och ingen behöver springa ensamn.

Vi går i mål vid Lindholmen Science Park och glöm inte busskortet: kan behövas på färjan tillbaka till fastlandet.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

27 augusti 2013

Jag vet inte riktigt hur jag skall uttrycka det, men det är faktiskt så att våra löparkvällar i hamnen är välsignade på något sätt.

Fem måndagar i rad och inte en droppe regn på någons skalle, trots hotande moln i alla vädersträck några av gångerna.

I går var vi 15 som samlades vid Kajskjul 8 under en gassande sensommarsol och tillsammans svettade vi oss runt den Blå milen i ett riktigt hyfsat tempo.

På båten tillbaka till fastlandssidan pratade vi lite framtid och slog fast att vi springer GJL-milen ytterligare två måndagar, men gör förändringar efter loppet.

Löparkvällar i hamnen på måndagar skall vi fortsätta med, men i mer varierad form. Ena veckan kör vi löpskolning, den andra intervaller, den tredje snabbdistans, den fjärde någonting annat och inte alltid efter den Blå milen. Vi kan mycket väl dra upp till Ramberget eller ut till Långedrag eller genom Majorna till Slottsskogen. Variation är ett nyckelord och vad vi gör och vart vi springer beror i mångt och mycket på vad ni löpare tycker.

Vi lyssnar och skapar ett upplägg utefter vad ni vill ha, men det tar vi om lite drygt två veckor.

Först har vi två måndagar kvar och ett lopp att springa den 14 september.

Och glöm inte: alla kan vara med!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

26 augusti 2013

Kymmer på baninspektion

Kymmer på baninspektion

I morgon (måndag 26 augusti) är det löparkväll igen. Vi samlas som vanligt vid Kajskjul 8/Maritiman och springer iväg vid 17.30. Det blir den blå milen längs hamnen med mål vid Lindholmen.

Alla kan vara med, oavsett tempo – vi improviserar fram lämpliga grupper under resans gång och lovar att ingen springer ensam.

Och glöm inte busskortet, kan behövas på färjan tillbaka.

Välkomna!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

22 augusti 2013

IMG_1023

Många evenemang och företag i stan har våta drömmar om Håkan Hellström. ”Tänk om…” har suktats säkert tusen gånger i konferensrum och möteslokaler från Volvo längst ut på Hisingen till Göteborg & Co i centrala Göteborg till Astra i Mölndal.

Göteborgs Jubileumslopp är inget undantag.

GJL vill gärna att Håkan Hellström är med på ett hörn om inte till premiären den 14 september så i alla fall någon gång under resan fram till Göteborgs 400-årsjubileum 2021 – men inte nödvändigtvis som artist.

Vi ser lika gärna att han springer den blå milen längs Göteborgs hamn – sträckningen på fastlandssidan går ju praktiskt taget genom Håkanland, det vet alla som sett den fantastiska filmen.

Så: Kom igen, Håkan – vad skulle du annars göra?

 

På måndag (26 augusti) är det löparkväll igen. Vi samlas som vanligt vid Kajskjul 8/Maritiman och springer iväg vid 17.30. Det blir den blå milen med mål vid Lindholmen. Och glöm inte busskortet, kan behövas på färjan tillbaka.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

18 augusti 2013

399296_10152309811975364_279183716_n

Göteborgs Jubileumslopps löparkvällar har gått från liten till ganska stor på bara några veckor och i morgon (måndag 19 augusti) hoppas vi på ännu fler löpsugna.

Och för att ytterligare öka möjligheten att vara med senarelägger vi starten en halvtimme, till 17.30.

I övrigt är allt sig likt. Vi samlas vid Kajskjul 8/Maritiman och tuggar på mot målet på Hisingssidan, Lindholmen. Ni som vill springa snabbt gör det, ni som håller ett lägre tempo gör det – vi ser till att ingen behöver springa ensam. Om någon under resans gång vill diskutera löpning, träning, skor etc. står vi självklart till förfogande.

Glöm inte busskortet till färjan tillbaka till fastlandet, och kom ihåg: alla får och kan vara med.

Välkomna!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

13 augusti 2013

IMG_7690

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, men det är definitivt något speciellt med våra måndagslöpningar.

Vi blir fler för varje gång (ett 20-tal i går), solen skiner alltid på oss trots hotande moln och skurar i alla möjliga och omöjliga vädersträck och vi har framförallt väldigt trevligt på snackemilen runt Göteborgs hamn.

Men fler löpare ställer större krav på oss och redan nästa måndag kommer vi att erbjuda alternativ. Ni som vill springa snabbt skall få göra det och ni som inte vill det slipper – vi ser till att så många tempon som möjligt hittar sina familjer.

Eftersom det uppenbart finns ett intresse tänker vi fortsätta springa Göteborgs Jubileums-loppsbanan varje måndag en bit in i september – och kanske till och med året ut om det finns önskemål om det.

Jag återkommer om tid nästa måndag (19 augusti) lite senare i veckan och glöm inte – alla kan och får vara med.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

12 augusti 2013

Att springa Göteborgs Jubileumslopp är från och med i dag seedningsgrundande för Göteborgsvarvet. Rent konkret betyder det att den som springer milen runt hamnen den 14 september under 47 minuter kan skicka in sitt resultat till GöteIMG_7461borgsvarvet innan den 24 mars 2014 och på sätt seedas (bli framflyttad i startleden) till nästa års varv.

 

Bra för er löpare, bra för Göteborgs Jubileumslopp och bra för Göteborgsvarvet, eller hur?

Glöm inte att vi som vanligt provspringer Göteborgs Jubileumslopp i kväll. Vi samlas utanför Kajskjul 8 och drar iväg 17.00. Eftersom vi går i mål på Hisingssidan, vid Lindholmen, kan ett busskort vara användbart, för färjetransporten tillbaka till fastlandet.

 

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

9 augusti 2013

Längs vattnet, över vattnet och PÅ VATTNET

Längs vattnet, över vattnet och PÅ VATTNET

Det är väl lite magstarkt att skrika succé redan nu – att intresset varit överraskande stort ligger närmare sanningen.

I förra veckan var vi en dryg handfull som provsprang Göteborgs Jubileumslopp, i måndags var vi 15.

Stärkta av den ökningen bestämde vi på färjan tillbaka från målet i Lindholmen att köra igen, och igen och igen…

Vi slog helt enkelt fast att vi provspringer Göteborgs Jubileumslopp varje måndag framöver. Kjell tycker till 2021. Jag nöjer mig med en bit in i september.

På begäran av några av de medverkande startar vi 17.00 på måndag (12 augusti). Samlas gör vi som vanligt vid Kajskjul 8.

Fördubblar vi möjligen antalet löpare igen?

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

30 juli 2013

Mot Röda Sten

Mot Röda Sten

Trots kort startsträcka kom det förvånansvärt många till provlöpningen av Göteborgs Jubileumslopp. Nio sprang och fem cyklade den heta tävlingsmilen i behagligt, men likväl svettigt, snacketempo.

Förstagångarna var kollektivt positiva till banans sträckning och loppets karaktär och alla lovade vid Lindholmen och på stående fot att springa den 14 september.

Lite stärkta av den relativt goda uppslutningen har Kjell och undertecknad bestämt att vi kör nästa måndag igen (5 augusti) – samma tid (16.45) och samma plats (Kajskjul 8).

Häng med!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

29 juli 2013

I dag, måndag, kvart i fem prick (16.45), provspringer Kjell, undertecknad och några till i organisationen Göteborgs Jubileumslopp.

Eftersom vår inställning är att ”Alla får vara med” ser vi gärna fler löpsugna på rundan.

Den som vill och kan dyker ombytt upp vid Kajskjul åtta lite före kvart i fem i eftermiddag och jag kan lova en trevlig tur i lugnt och trivsamt tempo.

Välkomna!

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

25 juli 2013

IMG_6224

Ett riktigt gott besked tycker alla vi som jobbar med Jubileumsloppet – sträckningen inne i Stena Lines Danmarksterminal är äntligen säkrad.

I praktiken innebär det en dryg kilometer till längs vattnet på fastlandssidan istället för cykelbana på utsidan och knixiga och trixiga förflyttningar från den ena sidan bilvägen till den andra.

Bättre för löparen och bättre för Göteborgs Jubileumslopp – och framförallt trevligare med ännu mer vatten på en redan vatten-intensiv bana.

Vad vi kan tänkas hitta på kommande år är lite tidigt att spekulera i, men att springa genom en Stena-båt har varit uppe för diskussion…

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

23 juli 2013

Jag vet egentligen inte vilken effekt tre dagar under Gothia Cup hade, men vi var i alla fall där och visade upp oss i våra nytryckta, och snygga, vita löpartröjor.

IMG_7016[1]

Samtidigt började GP gödsla annonser såväl i tidning som på webb och att det fick genomslag är jag helt säker på.

Jag har väl inte blivit mailbombad direkt, men kontaktad av en hel del och den vanligaste frågan är: Jag springer långsamt, får jag vara med.

Svaret är enkelt: Ja, du får vara med. Oavsett hur du springer – långsamt, fort, med stavar, utan stavar, brett, smalt, fräckt, konventionellt eller barfota.

Alla får vara med.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

17 juli 2013

Uppslutningen i går var väl så där, men i dag gör vi ett nytt försök och vem som helst är välkommen ner till Heden och en löprunda för vatten. Vid tre är Göteborgs Jubileumslopps delegation på plats i Unicefs monter och den som vill får hänga med på ett garanterat intressant stråk i Mats Erixons regi.

Tanken är att få folk att svettas som ett inslag i Gothia Cups och Unicefs pågående kampanj – Sweat for water. Ju mer svett desto mer vatten till områden i världen med brist.

Det springs för en god sak alltså – precis samma fundament Göteborgs Jubileumslopp har.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

14 juli 2013

I morgon (måndag) presenterar Gothia Cup och Unicef en spännande kampanj – och Göteborgs Jubileumslopp är en del av den.

Med Unicefs monter på Heden som nav springer vi med de som vill en 4 kilometersrunda i stan och vi gör det tisdag, onsdag och torsdag, 11.00 prick. Alla är välkomna.

Det hela handlar om att svettas för vatten och så mycket mer kan jag inte avslöja just nu, utan ber att få återkomma efter morgondagens lansering.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

21 juni 2013

Med New York i ryggen sitter jag på ett Amtrak-tåg söderut och reflekterar. Och utan övriga jämförelser: det finns en likhet mellan Manhattan och Göteborg – svårigheten att få med sig vattnet i stadsplanen.

Manhattan är en ö, precis som Hisingen, men det märker knappast den tillfällige besökaren. Dragarstråken löper kors och tvärs genom stan, men sällan vid vattnet som ändå omger hela stället.

Göteborgs Jubileumslopp använder hamnen och vattnet som fond till den löpmil som förmodligen är den läckraste i Göteborgs innerstad och det vore kul att utveckla konceptet med ett systerlopp i New York. Med start i Brooklyn Heights, över Brooklyn Bridge, längs Est river ner till Battery Park och längs Hudson river norrut med mål någonstans kring den 14:e gatan i uppfräschade Meatpacking district.

Kanske inte i år och inte nästa, men varför inte 2025 när New York firar 400 år?

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

13 juni 2013

I går satt styrgruppen och jag ner i Friidrottens hus och blickade lite framåt – och redan i nästa vecka vågar jag lova att det kommer att märkas att det är ett nytt lopp i stan.

Fas två i Göteborgs Jubileumslopps lanseringskampanj – varvsmässan var den första – handlar om hederligt fotarbete (planscher, foldrar, sociala medier etc.) i kombination med en mer traditionell och effektiv manöver. När, var och hur kan jag inte avslöja ännu, men ingen lär missa budskapet – åtminstone inte i den här stan.

IMG_1036

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

10 juni 2013

IMG_1014

Premiären är avklarad och helt ärligt: Göteborgs Jubileumslopps sträckning är något utöver det vanliga.

Med undantag för några korta avstickare andas milen verkligen hamn och vatten och med solen uppe och en lätt västan på är det inte särskilt svårt att fatta varför Håkan Hellström älskar att sparka på burkar just i den här delen av stan.

Rätar vi ut ytterligare ett frågetecken blir loppets marina profil än mer påtaglig – mer avslöjar jag inte, men lovar att återkomma i ämnet.

På kartan ser loppet rätt platt ut och är det också, med ett tydligt undantag. Att springa upp på Älvsborgsbron från Röda sten och havsnivå är något helt annat än Göteborgsvarvets snällare dragning från Majorna. Stigningen är utslagsgivande och rejäl och ger Jubileumsloppet en nödvändig prövning som dessutom ställer löparna inför en avgörande fråga: full sula eller kontrollerad klättring?

Jag lovar att peka i någon riktning efter nästa provlöpning. Med alla stopp och diskussioner under gårdagens runda landade miltiden på ”all time low”, lite drygt två timmar.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

 

7 juni 2013

Med polistillståndet i innerfickan och de särskilda villkoren i handen synar jag, Kjell och ban-Magnus milen mellan kasinot och Lindholmen med Trafikkontorets glasögon på vid tolvtiden på söndag. Det finns frågor som måste besvaras, åtgärder som måste vidtas och framförallt – en TA-plan måste tas fram.

Avsikten är att samvetsgrant, grundligt och meter för meter beta av banan och notera och diskutera. Ett tidsödande och lite trist jobb, faktiskt, men inte utan förtjänster.

Som en sommarprydd sträckning längs stråken vid Göteborgs hamn och möjligheterna till depåstopp på trevliga uteserveringar såväl på fastlandet som på Hisings-sidan.

Att det för mig är premiär blir en extra krydda och hur Göteborgs Jubileumslopp föll mig i smaken läser ni i den här spalten om några dagar.

Peter Pettersson Kymmer

Loppamiral

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Fysisk aktivitet hjälper

gra-brainathletics

Göteborgs Jubileumslopp och Peter Erikssons minnesfond arbetar tillsammans under projektet Brain Athletics (se annan artikel på hemsidan) för att samla in så mycket pengar som möjligt till forskningen kring fysisk aktivitet och hjärnhälsa. I en serie om elva artiklar på den här hemsidan har Jenny Nyberg beskrivit sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa och den forskning som bedrivs på området.

Del XI: Fysisk aktivitet och andra skador/sjukdomar i hjärnan

Hjärnan kan drabbas av skador eller neurodegenerativa sjukdomar där hjärnceller eller andra strukturer förstörs, bryts ned eller förtvinar. Exempel på några sådana tillstånd är olika psykiatriska sjukdomar, demenssjukdomar, stroke, Parkinsons sjukdom, traumatiska hjärnskador och strålskador.

Flera studier visar på att fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomar i hjärnan senare i livet. För att hjärnan bättre ska kunna stå emot skador och sjukdomar så måste den vara plastisk och ha förmåga att bilda nya kopplingar, vägar och även nya celler. Då vi vet att fysisk aktivitet ökar denna plasticitet så är det inte så underligt att så många studier visar på skyddande effekter på hjärnskador och sjukdomar och att fysisk aktivitet minskar risken att utveckla dessa. Vad som även är av största vikt är att fysisk aktivitet även kan hjälpa till vid rehabilitering och läkning efter att skador har skett och då påskynda läkning. Det är inte alltid som fysisk aktivitet kanske påverkar själva sjukdomen i sig, men bidrar istället till en betydligt förbättrad livskvalitet genom att motverka depressioner, förbättra minnesfunktioner, kognitiva funktioner och motoriska funktioner.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del X: Fysisk aktivitet och depression

Vid Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborgs Universitet, gjordes en studie 2005 där man studerade effekterna av fysisk aktivitet på förmågan att bilda nya hjärnceller i hippocampus genom att låta möss springa i springhjul (Naylor AS, Persson AI, Eriksson PS, Jonsdottir IH, Thorlin T. (2005) Extended voluntary running inhibits exercise-induced adult hippocampal progenitor proliferation in the spontaneously hypertensive rat. J Neurophysiol. 93(5):2406-14).

Man såg då att en ökad mängd fysisk aktivitet gjorde att fler nya nervceller bildades i hjärnan, men fick mössen springa väldigt mycket minskade antalet nybildade nervceller och kunde till och med minska så att de blev färre än hos de som inte sprang alls. Det visade sig att hos de individer som sprungit för mycket så blev stresspåslaget för stort och mängden kortisol för högt och detta var orsaken till att det inte bildades nya hjärnceller i hippocampus. Det verkar alltså som lagom/måttlig mängd fysisk aktivitet är optimalt. Det är just detta man även sett då man undersökt vuxna patienter med depression och involverat dem i olika träningsprogram. En fysisk aktivitet som motsvarar vanliga hälsorekommendationer har då visats vara effektiv som behandling.

Till exempel har man sett att ett 16-veckors träningsprogram (tre gånger i veckan: 10 minuter uppvärmning, 30 minuter gång eller jogg, 5 minuter nedvarvning) är lika effektivt som antidepressiva på vuxna med depression. Intressant att notera är även att de antidepressiva effekterna som erhållits av motion höll i sig två år efter att motion trappats ner. Att vara fysisk aktiv kan även förebygga mot att få depression senare i livet både hos vuxna och ungdomar.

Detta har visats av forskning vid Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborgs Universitet där man undersökte över en miljon mönstrande svenska män. Vi mönstring till lumpen fastställdes deras fysiska kondition och med hjälp av sjukdomsregister kunde man sen se vilka sjukdomar dessa män fick eller inte fick. Att ha en låg fysiska kondition vid 18 års ålder ökade risken för att få depression senare i livet (Cardiovascular fitness in males at age 18 and risk of serious depression in adulthood: Swedish prospective population-based study. (2012) Åberg MA, Waern M, Nyberg J, Pedersen NL, Bergh Y, Åberg ND, Nilsson M, Kuhn HG, Torén K. Br J Psychiatry. 201(5):352-9).

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del IX: Fysisk aktivitet och stress samt depression 

Dagens behandlingar mot depression är inte tillräckliga och bara 50 procent blir helt återställda. Samtidigt krävs en lång behandlingstid och biverkningarna av antidepressiva kan vara besvärliga. Därför är det oerhört viktigt att studera alternativa behandlingar och här verkar fysisk aktivitet vara ett mycket bra alternativ. Fysisk aktivitet har i sort sett samma effekter som antidepressiv medicinering och kan förebygga depression senare i livet men har även god effekt då depression och stress redan diagnosticerats.

De vanligaste symptomen på depression är nedstämdhet, minskat intresse och glädje, trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, störning av aptit och sömn samt självmordstankar. De regioner i hjärnan som verkar mest påverkade vid depression är delar av prefrontala kortex samt limbiska systemet (där hippocampus ingår). Dessa delar reglerar bland annat humör, känslor och belöning men även kognitiva processer som har med inlärning och minne att göra.

Personer med depression har även ett ökat stresspåslag och ökade halter av stresshormon som kortisol. Detta har många negativa effekter på hjärnan och kan orsaka minskad plasticitet och cellöverlevnad. Depression beskrivs ofta som en stress-relaterad sjukdom och man vet att perioder av depression kan utlösas av stress. Det finns tydliga kopplingar mellan mekanismerna för stress och depression vad det gäller neuroplasticitet och neurogenes. Både depression och stress leder till en nedbrytning av hippocampus. Volymen på hippocampus är till exempel mindre hos patienter med depression och minskningen är proportionell mot graden av depression.

I nuläget så anser man att patienter med depression kan hjälpas av att man höjer deras halter av signalsubstanserna serotonin och till viss del noradrenalin i hjärnan. Detta görs med så kallade antidepressiva läkemedel som bland annat gör att dessa signalsubstanser inte återupptas så snabbt i synapserna och då får en längre tid att verka där. Man ökar på så sätt akut halten av tillgängligt serotonin och noradrenalin i hjärnan. Samtidigt är effekterna av antidepressiv behandling långsam. Det krävs veckor av behandling innan effekter på humör och sinnesstämning kan observeras. På grund av denna tidsförskjutning av effekt så tror man att antidepressiva ger sekundära effekter på plasticitet av hjärnceller som sker över en längre tid. Forskning tyder på att de positiva effekterna man ser på längre tid av antidepressiva kan bero på en ökning av neurogenesen i hippocampus. Tiden det tar för att detta ska ske passar väl in med den tiden det tar för antidepressiva att verka. Man har även sett att då man förhindrar nybildningen av nervceller hippocampus så har antidepressiva ingen effekt, vilket ytterligare stöder denna hypotes. Men inte bara antidepressiva läkemedel kan motverka de negativa effekterna av stress och depression på hjärnan, utan även fysisk aktivitet gör detta. Fysisk aktivitet leder till bättre funktion och struktur på hippocampus, en bättre plasticitet och motverkar då depression och stress. Fysisk aktivitet sänker även nivåerna av stresshormonet kortisol samt ökar mängden serotonin och noradrenalin i hjärnan, precis som antidepressiv behandling.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del VIII: Barn och ungdomar

Trots att barn blir mer och mer stillasittande och överviktiga i industriländerna så har förvånansvärt lite forskning gjorts på hur fysisk aktivitet påverkar kognition under barns utveckling. Ny forskning pekar dock tydligt på att fysisk kondition är kopplat till bättre kognitiva funktioner även hos barn och ungdomar. Det verkar även som att de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärnan finns kvar på lång sikt. Ett intressant fenomen man sett hos råttor är att fördelarna av fysisk aktivitet även har visats så tidigt som innan födseln. Då observerade man att dräktiga råtthonor som fått fysisk aktivitet fick avkommor med bättre minnesförmågor och förmåga att lära sig nya saker. Dessa avkommor hade även en högre nybildning av nervceller i hippocampus samt mer tillväxtfaktorer.

Då studier tyder på att fysisk aktivitet förbättrar de kognitiva funktionerna hos barn och ungdomar så är det av stor vikt då skolplaner fastställs och det bestäms hur mycket tid i skolan som ska ägnas åt motion. I och med att de kognitiva förmågorna blir bättre av motion så borde detta ha en positiv inverkan på skolbarns betyg. Och det är precis vad som sker. Flera studier visar nu på att en större tid ägnad åt idrott i skolan är kopplat till bättre akademisk prestation och betyg. Fysisk aktivitet hos skolbarn har positiva samband med koncentration, minne och beteende i klassrummet och är kopplat till bättre prestationer i matematik, läsning och språk. Slutsatsen är att man kan ta bort timmar från undervisningen av olika läsämnen och ersätta dem med gymnastik utan att betygen påverkas, men gör man tvärt om och tar bort timmar från gymnastiken och ersätter dem med ämnestimmar så blir inte betygen bättre men hälsan hos eleverna sämre.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del VII: Fysisk aktivitet och hjärnans kognition

Kognition är mentala processer i hjärnan som är involverade i uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.

Det innefattar alla processer och aktiviteter som vi använder för att uppfatta, komma ihåg, tänka och förstå.

Då vi blir äldre så försämras vår kognition och hjärnans mentala processer saktas ner. Hjärnan arbetar helt enkelt på ett annat och kanske inte lika effektivt då vi blir äldre. Vid åldrande sker naturliga strukturella förändringar och hjärnan minskar i vikt, ventriklarna (hjärnans vätskefyllda hålrum) ökar i storlek, hjärnbarkens tjocklek minskar och delar av hjärnan krymper. Vi förlorar nervceller och de som är kvar krymper, synapser (kopplingar) mellan celler blir färre och mindre, dendriternas förgrening minskar och myeliniserade axoner minskar i längd, vilket gör att nervcellernas signaler och kommunikation blir svagare. Andra saker som sker vid åldrande är att det sker en uppreglering av gener involverade i cellstress och inflammation medan gener involverade i synaptisk funktion/transport, tillväxtfaktorer och tillväxtstöd är nedreglerade. Vidare så sker en förändring av blodkärlens nytillväxt i hjärnan som påverkar tillförseln av näringsämnen och olika tillväxtfaktorer. Åldrande innebär även en minskning av volym och funktion av hippocampus och även en minskning av nybildandet av nervceller. Alla dessa förändringar bidrar till försämrad kognition och minnesförmåga vid åldrande och kan även leda till sjukdomstillstånd som demenssjukdomar. Fysisk aktivitet kan dock motverka denna åldersrelaterade minskning av hippocampus struktur och funktion.

Studier har gjorts på om fysisk aktivitet har positiva effekter på olika aspekter av kognition hos äldre med friska personer som får delta i ett träningsprogram några gånger i veckan över en period på månader eller år. Resultat visar då att fysisk aktivitet gör att åldersrelaterad minskning av hjärnans volym stannar av. Det är främst de delar av hjärnan vars struktur och funktion påverkas mest negativt vid stigande ålder (frontala, parietala och temporala delar) som får fördelaktiga effekter av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet leder då till att vaskularisationen i hjärnan ökar och med det ökade nivåer av tillväxtfaktorer (som till exempel BDNF och IGF-1) samt minskar nivåerna av stresshormon i hjärnan. Detta i sin tur ökar överlevnaden för nervcellerna och stärker synaptisk utveckling och plasticitet. Även bildandet av nya celler i hippocampus ökar och fysisk aktivitet fördröjer åldersberoende minskning av neurogenesen. Slutresultatet är en hjärna som är mer effektiv, plastisk och adaptiv och detta ger i sin tur mycket bättre förutsättningar för förbättrade funktioner som inlärningsförmåga och kognition.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del VI: Neurogenes i hippocampus

Länge trodde man att hjärnceller enbart producerades under hjärnans utveckling och att hjärnan sen var fast och inte kunde förändras. De senaste 15 åren har forskningen kommit med övertygande bevis att så inte är fallet och att nya celler bildas i den vuxna hjärnan under hela livet. Att även den mänskliga hjärnan bildar nya celler upptäcktes i Göteborg av professor Peter Eriksson år 1998 och fick stort genomslag världen över (Eriksson PS, Perfilieva E, Björk-Eriksson T, Alborn AM, Nordborg C, Peterson DA, Gage FH. (1998) Neurogenesis in the adult human hippocampus. Nat Med. 4(11):1313-7). Processen att bilda nya nervceller i hjärnan kallas neurogenes och i den vuxna hjärnan sker det fram för allt i två områden: runt den laterala ventrikeln bildas nya celler som sen migrerar till luktloberna och där mognar till nya nervceller samt i hippocampus både bildas och mognar nya nervceller. De nya nervcellerna bildas från omogna celler som kallas för stamceller. Dessa kan dela på sig och ge upphov till nya mogna nervceller samt till gliaceller (hjärnans stödjeceller).

Hippocampus är en struktur som är involverad i kognitiva funktioner som minne och inlärning. Även om fler funktioner finns är hippocampus kritiskt för att lagra nya minnen, vår förmåga att orientera i rummet, vårt lokalsinne och förmåga att hitta till platser. Det starkaste stimulit att bilda nya nervceller i hippocampus är just fysisk aktivitet, som leder till tre, fyra gånger större produktion och överlevnad av celler i hippocampus. En förklaring till detta är den ökade mängden tillväxtfaktorer som ökar nybildningen av stamceller i hippocampus. Saker som ökar nybildningen av nervceller (som fysisk aktivitet) i hippocampus förbättrar funktioner som minne och inlärning medan faktorer som minskar neurogenesen i hippocampus (som stress och depression) försämrar dem.

Varje dag så bildas ca 9 000 nya celler i hippocampus hos en vuxen råtta, det är tekniskt svårt att räkna och bedöma detta hos människor. Det bildas flest nya celler hos unga individer och sen minskar det med åldern, men även gamla djur (och människor) bildar nya celler i hippocampus. Det tar ungefär ett dygn för en cell att dela på sig och bilda två nya, men sedan ska den nya cellen mogna och bilda rätt utskott (axoner och dendriter) samt bilda rätta kontakter med andra celler. Den ska även migrera och finna rätt plats att vara på. Detta är processer som tar tid, fyra till fem månader. Alla nybildade celler överlever heller inte och blir integrerade och funktionella nervceller, den största delen av dem dör av efter att de har bildats. Ungefär hälften av de nybildade cellerna har dött efter de första veckorna men de nya nervcellerna som överlever ersätter gamla som dött och ser till att funktionen av hippocampus bibehålls. De nya nervceller som bildats skiljer sig från de äldre som redan finns där genom att de är mer plastiska och aktiveras lättare. Man kan se det som att de nybildade nervcellerna i hippocampus är mer formbara och aktiva än de redan existerande, äldre nervcellerna och man föreslår att detta är orsaken till att ökad neurogenes i hippocampus bidrar till bättre funktioner som bättre förmåga att bilda nya minnen. Som beskrivet ovan så är processen att få nya funktionella nervceller i hjärnan långsiktig. Därför kan de positiva effekterna av fysisk aktivitet som uppstår på grund av dessa ses på sikt och en regelbunden fysisk aktivitet krävs. Dessa effekter bör, som nämnts innan, skiljas från akuta effekter, som för all del kan upplevas och vara positiva men snarare beror av hormonella effekter på hjärnan.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del V: Mekanismer som förklarar effekter av fysisk aktivitet på hjärnans hälsa

Fysisk aktivitet gör att hjärnan blir mer formbar och kan svara bättre på krav och behov från den yttre miljön och då lättare anpassa sig till nya situationer som uppstår. Det finns olika mekanismer som kan förklara dessa effekter och troligtvis så sker en kombination av flera och de samverkar och påverkar även i sin tur varandra. Dessa mekanismer innefattar bland annat cirkulationseffekter och förändringar i hjärnans kärlsystem, utsöndring och reglering av olika tillväxtfaktorer och neurotransmittorer, strukturella förändringar som synaptisk plasticitet och neurogenes (nybildning av nervceller) samt effekter på inflammation.

Hjärnan består av två procent av kroppens vikt men konsumerar så mycket som 20 procent av kroppens syre och andra näringsämnen. Detta gör den med hjälp av det vaskulära systemet (hjärnans kärlsystem). Det är därför nödvändigt att det vaskulära systemet fungerar bra för att hjärnan ska fungera optimalt. Det finns mekanismer som reglerar det vaskulära systemet i hjärnan och som påverkar blodkärlens tjocklek, densitet, antal och volym samt även reglering av den miljön där kärlen har kontakt med nervceller och blodhjärnbarriären. Dessa mekanismer är många och innefattar bland annat reglering av blodflöde samt nivåer av olika tillväxtfaktorer. Tillväxtfaktorer är ämnen (ofta proteiner eller hormon) som främjar cellers tillväxt, utveckling och välmående. Tillväxtfaktorer krävs för att nya delar och strukturer ska kunna bildas och är nödvändiga för att hjärnan ska vara så frisk och stark som möjligt.

Efter att det vaskulära systemet bildats under hjärnans utveckling bildas nya blodkärl då det behövs. Hjärnans vaskulära system är väldigt formbart hela livet. En omorganisation av blodkärlen i hjärnan kan ske vid stimuli som skada men även vid fysisk aktivitet. Vid skada så leder ofta nybildningen av blodkärl till en felaktig vaskularisering av hjärnvävnaden, oftast på grund av att själva vävnaden är skadad och att det finns ärrvävnad. Vid fysisk aktivitet däremot så bildas nya kärl i en opåverkad miljö och vaskulariseringen blir då normal och funktionell. Då vi motionerar pumpar hjärtat ut en större volym blod och detta ökar blodflödet till hjärnan. Syretillförseln till hjärnan ökar och även nivåerna av tillväxtfaktorer och andra näringsämnen som leder till en förbättrad effektivitet av hjärnans blodkärl och kapillärer. Detta leder i sin tur till en utökad nybildning av blodkärl som ger ännu större blodflöde till hjärnan. Ett utökat blodflöde till hjärnan, som sker vid fysisk aktivitet, gör att både nya nervceller och blodkärl bildas och mycket tyder på att dessa två processer är kopplade till varandra och påverkas av tillväxtfaktorer (som till exempel BDNF, VEGF och IGF-1) som ökar vid fysisk aktivitet.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del IV: Vilken typ av fysisk aktivitet?

För att få de olika positiva effekterna på hjärnan behövs ett ökat blodflöde till hjärnan som sker efter att hjärtat fått pumpa ut mer blod. Detta fås vid så kallad kardiovaskulär träning, det vill säga konditionsträning då hjärtat får arbeta, man börjar flåsa och blir varm och blodet pumpas runt i kroppen. Detta har visats i en studie från Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborg där man såg att unga män fick bättre kognitiva (mentala) förmågor efter kardiovaskulär träning men inte efter ren styrketräning (Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proc Natl Acad Sci U S A. 106(49): 20906-11). Man undersökte 18-åriga män som mönstrade för lumpen. Data från 1,2 miljoner personer sammanställdes och man mätte deras fysiska kondition och kognitiva förmågor samt följde upp deras akademiska prestationer och livssituation senare i livet. Man såg då att de som hade bäst fysisk kondition vid mönstring var de om presterade bäst på kognitionstester och IQ-tester. De hade framför allt bättre resultat på logiskt tänkande och språkförmåga. Det var då som sagt just den kardiovaskulära konditionen som visade dessa positiva effekter och man såg inga effekter av ren muskelstyrka. Vidare så såg man att de som hade bäst kondition vid mönstringen var de som senare gick en högre utbildning och fick bättre jobb och högre socioekonomisk status.

Effekterna av fysisk aktivitet varierar beroende av typ av träning, hur länge varje träningspass är och hur länge träningsprogrammet är totalt sett. Man bör självklart även ta hänsyn till vad man tycker är roligt och njutbart. Alla tycker inte om just löpning men kan kanske tänka sig annan konditionsträning. Det verkar som att en lagom mängd träning är mest optimal. En förbättrad hjärnplasticitet samt kognitiv förmåga har till exempel rapporterats vid rask promenad tre gånger i veckan i 45 minuter under sex månaders tid. Fysisk aktivitet tidigare i livet kan även ge minskad risk för kognitiv försämring senare i livet och fysisk inaktivitet är en riskfaktor för att utveckla demenssjukdomar senare i livet.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del III: Fördelar med fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet bidrar till en bättre hjärnhälsa och kan förebygga sjukdomar och skador i hjärnan, förbättra kognitiva (en persons mentala processer) funktioner som minne och inlärning, motverka stress och depression och på så sätt ökad livskvalitet för både friska personer och personer som drabbats av sjukdom. Att vara fysiskt aktiv kan även minska de negativa effekterna på hjärnan som sker vid normalt åldrande Fysisk aktivitet kan alltså agera både förebyggande och lägga grunden för en bra hjärnhälsa och en bättre hjärnfunktion, men även vara behandlande och symptomlindrande då en skada eller sjukdom redan uppstått.

Efter att man varit ute och sprungit eller motionerat på annat sätt  är det vanligt att man känner sig piggare och mer klar i huvudet och kan koncentrera sig bättre. Ofta hör man även personer säga att de känner sig glada, kan sova bättre och mindre stressade. Detta är i sig positivt, men det är inte de effekterna som man främst pratar om då det gäller att främja hjärnans plasticitet. Då man pratar om de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärnan så brukar man skilja på de akuta (omedelbara) effekterna som sker under eller efter träning från de varaktiga effekterna som tar längre tid, men som är ett resultat av regelbunden fysisk aktivitet över tid. De akuta effekterna har att göra med att nivåer av hormoner förändras snabbt i kroppen vid träning och dessa har effekter på vår hjärna och på hur vi mår. Vid akut träning ökar nivåerna av endorfiner, noradrenalin, dopamin och serotonin som aktiverar vårt belöningssystem och gör att vi mår bra. Fysisk aktivitet ökar även kortsiktigt mängden av kortisol som gör att vi tillfälligt blir mer fokuserade och koncentrerade.

Dessa kortvariga effekter är dock för snabba för att bero på en plasticitet där det skett strukturella förändringar i vår hjärna. Plastiska förändringar tar tid och det krävs en längre tid av regelbunden träning för att uppnå dessa. Det tar tid att bilda nya kopplingar och vägar och att bilda nya celler som ska mogna till att bli integrerade och funktionella. Visserligen är de akuta effekterna av fysisk aktivitet positiva då de får oss att må bra och vi kommer då att vara motiverade att motionera mer men för att uppnå effekter på förebyggande av sjukdom och skada på hjärnan samt långvariga kognitiva förbättringar så krävs det effekter på plasticiteten genom en regelbunden fysisk aktivitet över en längre period.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del II: Hjärnans plasticitet

När man talar om hjärnans plasticitet så menar man hjärnans förmåga att förändra sig och omorganisera sin struktur som svar på den yttre miljön. Hjärnan är formbar, precis som plast! Hjärnans plasticitet har viktiga betydelser under hela livet. Då barnet föds och börjar utvecklas så utsätts det för massor av stimuli från sin yttre miljö och hjärnan börjar då utveckla och organisera lämpliga nätverk av olika nervceller. Senare, i vuxen ålder så finns en livslång plasticitet som innebär att hjärnan svarar på den miljö vi lever i och vad vi upplever. Ytterligare en situation då plasticitet är viktigt är om vi utsätts för en hjärnskada och behöver rehabilitering för att reparera skadan.

Utan plasticitet skulle den vuxna hjärnan vara statisk och fast i en specifik tid, men så är tack och lov inte fallet. Hjärnan har en stor förmåga till förändring och ser till att dess struktur är optimal för den miljö som individen lever i just för tillfället. Plasticitet tillåter hjärnan att göra saker som att lära sig prata samt komplexa motoriska rörelsemönster. Varje gång hjärnan tar in information så omorganiserar den sig till att hantera denna information och då vi människor ständigt upplever nya saker så är plasticitet nödvändig hela livet.

Hur sker då denna plastiska omorganisation av hjärnans struktur? Plasticitet sker på olika nivåer och innebär allt från förändringar på cellnivå som sker vid inlärning och minne hos friska personer till större omorganisationer av funktionella nätverk av nerverceller som sker efter en skada på hjärnan. Exempel på processer som sker vid plasticitet är ökat antal och omorganisation av dendriter och synapser (nervcellernas utskott), formation och reglering av jonkanaler och receptorer på nervcellernas yta, reglering av olika neurotransmittorer och tillväxtfaktorer, bildande av nya nervceller (neurogenes) samt en betydande omorganisation och befintliga celler och nätverk. Dessa processer kan påverkas av den miljö som en person utsätts för samt de upplevelser personen har och i detta ingår personens fysiska aktivitet.

Exempel på plasticitet sker efter en skada som en stroke, då nätverk av nervceller runt skadan gradvis kan återställas till en viss nivå och andra regioner i hjärnan rekryteras till att kompensera för och överta delar av funktionerna från den skadade delen. Denna omorganisation innefattar plastiska händelser som sker från synaptisk plasticitet på cellnivå till funktionell plasticitet på systemnivå.

Plasticitet är därför nödvändig för rehabilitering efter hjärnskada men även för normalt lärande, men hur snabbt och i vilken utsträckning är individuellt. Gener spelar roll men även miljön, och vi kan förbättra våra förutsättningar genom att vara fysiskt aktiva och på så sätt stimulera vår hjärna att vara plastisk och formbar.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del I: Effektiv supermedicin

Vet du om att det finns en effektiv super-medicin som både kan förebygga sjukdom samt vara behandlande då ett sjukdomstillstånd inträffat? Denna sensationella medicin minskar bland annat risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, för att få förhöjt blodtryck, för typ-2 diabetes och minskar fetma. Den kan förebygga sjukdomar i rörelseorganen och olika former av cancer, stärka immunförsvaret, minska infektionsrisken samt även motverka psykisk ohälsa som depression och ångest. Den har utöver detta positiva effekter på hjärnans funktioner och kan förebygga demens Den har även förmågan att faktiskt minska den totala dödligheten hos populationen. Utöver detta är biverkningarna nästan obefintliga och kostnaden låg. Låter det osannolikt? Det är det inte och denna sensationella medicin finns tillgänglig för alla, men inte i form av ett litet vitt piller utan stavas fysisk aktivitet.

Det är numer väletablerat att fysisk aktivitet har stora effekter på hjärtats hälsa, diabetes och fetma. Vad som inte diskuteras i lika stor utsträckning är de starka bevis som även finns för de fördelaktiga effekterna på det centrala nervsystemet och vår hjärna. Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter på vår hjärna och kan motverka neurodegenerativa sjukdomar och påverka vår mentala hälsa och kognitiva funktioner.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone