En sund själ i en sund kropp – och vice versa (doktorn har ordet)

MAURICE 2

En av våra tidiga folkhälsoprofeter är dr Maurice Westerlund från Medikus.

Maurice Westerlund har sedan starten av Brain Athletics varit passionerat  aktiv och pådrivande och vet konsten att elda upp sin publik.

Här fortsätter han på sitt pedagogiska sätt att vurma för ett rörligt liv och knyter  samman det med senaste rönen från hjärnforskningen.

Det är viktigt med träning och intellektuell stimulans för unga- och behovet minskar inte när man bli äldre.

Use it or lose it!!

FYSISKA AKTIVITETER UTVECKLAR DIN HJÄRNA

Redan de gamla grekerna förespråkade mens sana in corpore sano – en sund själ i en sund kropp.

Det mest effektiva sättet att hålla sin hjärna i trim är fysisk aktivitet då hjärnan står i ständig förändring och utvecklas. Nya rön visar att hjärnan är formbar och plasticiteten utvecklas under hela individens livstid.

Då hjärnan består av c:a 120 miljarder nervceller som kallas för neuroner och varje neuron är kopplad till 10.000 andra s k synapser föreligger det således en enorm mängd av olika nätverk och utvecklingsmöjligheter för hjärnan.

På vilket sätt påverkas hjärnan vid fysisk aktivitet? När cellerna stressas av ansträngning så stärker det och förbättrar kroppens muskler och skelett samtidigt som det skyddar hjärt- kärlsystemet med minskad risk för både hjärtinfarkt, stroke och hjärnblödning.

Hur kan du skydda din hjärna när du blir äldre? Man har konstaterat att äldre personer som idrottat hela livet och motionerat regelbundet har mycket bättre exekutiv förmåga än människor som suttit stilla stora delar av sitt liv. T o m i 70-års-åldern förbättras deras funktion på bara några månader vid motion 30 min, 3 – 4 gånger/veckan.
Det finns en del som talar för att kvinnor har större nytta av regelbunden motion men fördelarna är också betydande för män.

På vilket sätt drar man då nytta av detta? Man får en ökning av antalet små blodkärl, kapillärer, vilket på så sätt höjer nervcellernas tillgång både till blodsocker och syre. Man får också en ökad frisättning av tillväxtfaktorer vilket gör att nervcellerna utvecklas.
Hjärnan påverkas också på andra sätt av regelbunden fysisk aktivitet då det frigörs signalsubstanser såsom dopamin och serotonin vilka motverkar depression och smärta.
Minne, inlärning och koncentrationsförmåga kan förbättras genom nybildning av celler. Endorfiner som ibland kallas för kroppens eget morfin frigörs vid fysisk aktivitet vilket gör att man mår bättre, orkar mer och känner sig piggare.

Eftersom hjärnan är formbar hela livet kan äldre ta till sig lika mycket som yngre, det tar bara lite längre tid, vilket understryker vikten av att vara fysiskt aktiv. Detta leder också till att man är arbetsproduktiv långt upp i åldern och dessutom bromsas åldrandet. Risken för demenssjukdomar, Alzheimer, Parkinson och depressioner minskar

En omfattande genomgång av litteraturen visar att regelbunden motion har positiva effekter på hjärnan. Detta bidrar till att man både kan ha fysiska och intellektuella intressen hela livet ut och även bästa sättet att skydda hjärnan mot funktionsförluster. Den fysiska aktiviteten bör vara regelbunden, 3 – 4 gånger/veckan där typen av aktivitet spelar mindre roll. Allt i från promenader till simning, löpning som är pulshöjande för hjärtat är bra.

MAURICE WESTERLUND

maurice

Från Göteborgs Jubileumslopp tackar vi för inlägget och hoppas att ni för budskapet vidare.

Vi vet ju att alla ni som läser det här redan  har ett hyfsat hum om det här med ”en sund själ i en sund kropp”.

Men alla har det inte.

Och även om vi inte blir så drivande missionärer som Maurice Westerlund, så är ni goda exempel.

Annas läser ni inte det här till punkt.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Professor Blomstrand om idrott och hjärnforskning

Blomstrand
Alltsedan starten av Göteborgs Jubileumslopp har samtliga arrangörer och alla våra partners haft ett stort engagemang i vår satsning att helhjärtat stötta den angelägna och mycket framstående hjärnforskningen i regionen.Den har sitt centrum på Medicinareberget.

Från Hjärnforskningens håll har man gått in i ett mycket engagerat och utvecklingsbart samarbete med oss i idrottsrörelsen, och här ska vi låta en av de verkliga portalfigurerna komma till tals.

Professor Blomstrand är en eldsjäl som brinner för forskningen- från starten inom neurobiologisk grundforskning till klinisk forskning med särskilt fokus på att förebygga, akutbehandla och rehabilitera vid vår ledande folksjukdom stroke –kärlsjukdom I hjärnan.
Här förklarar han sitt engagemang:

Blomstrand-2

” Med stor glädje och engagemang deltar jag i satsningen på samverkan mellan idrotten och hjärnforskningen och jag var därför från forskningens sida en av initiativtagarna till samverkan i “Brain Athletics”, som 2015 har konstituerat en ideell förening för att sprida budskap om fysiska och mentala aktivitetens och kulturens betydelse för hjärnans hälsa – “Brain Athletics”. F
rån hjärnforskningens sida känns detta budskap ytterst angeläget för individen och för samhället. Hjärnans belöningssystem, motivation, engagemang och mentala funktioner påverkas i hög grad positivt. Den klockrena satsningen ur ett hjärnperspektiv stärks genom möjligheten att fysisk aktivitet, gemenskap, kultur och upplevelser stärker hjärnans hälsa och minskar risk för folksjukdomar som stroke, demens och depression.
Vid Göteborgs Universitet med Sahlgrenska Akademin har vi en stark neurovetenskaplig forskning som leder till kontinuerliga framsteg. Forskning kring hjärnans plasticitet har hög aktualitet i kunskap kring samband mellan reparative processer I hjärnan och yttre faktorer som miljö, kultur, fysisk aktivitet. En bred tvärvetenskaplig centrumbildning som engagerar medicinska, beteendevetenskapliga med olika infallsvinklar och kompetenser har bildats för att stärka forskning för att förebygga, behandla och rehabilitera vid folksjukdomen stroke .
För flera folksjukdomar som stroke, Alzheimers sjukdom , depression har omgivningsfaktorer och mental och fysisk aktivitet visat sig ha mer avgörande betydelse än man vetat. Idrotten främjar dessutom folkhälsan genom att skapa gemenskap, glädje och samverkan och genom att utmana gränser. Stamcellsforskning och forskning kring hjärnans celler, inte minst de så kallade gliacellerna är stark, liksom forskning kring signalsubstanser som överför signaler mellan celler.

Jubileumslopp_n (1)

Jubileumsloppets möjlighet att stödja forskning och hjälp att föra ut ett folkhälsobudskap till samhället är av stor betydelse. Som exekutiv ledamot i ”Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond” -http://www.petererikssonstiftelsen.se/
och i Stroke Centrum Väst –
http://strokecentrumvast.gu.se vill jag uttrycka stor glädje och entusiasm för den samverkan som Jubileumsloppet ger möjlighet till .

Ett stöd till hjärnforskningen genom Brain Athletics lönar sig i det långa loppet.

Hälsar
Christian

christian_blomstrand@neuro.gu.se
Senior professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin

Vi tackar för de fina orden Christian.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Stark Brain Athleticspanel – nu på TV

Vetfest 11

Vetenskapsfestivalens Jennie Turner hörde av sig. Hon berättade att TV-programmet  från Brain Athletics framträdande på Vetenskapsfestivalen nu ligger ute på UR:s hemsida.

Hon var nöjdoch det är vi med.  Vi är glada att ha  fått vara med, och inte så lite stolta över förtroendet.

Det är andra året Brain Athletics har bjudits in till Vetenskapsfestivalen och vi låter det gärna bli en tradition.

Kan vi bidra till att någon tänker till, om livsstil eller nåt annat av de angelägna ämnen våra talare berör, så har det ju varit till nytta.

Vi hade, citerar moderatorns ord, ”en stark laguppställning”.

Ni som bidrar med era anmälningsavgifter, er funktionärsinsats eller ert partnerskap, utgör den verkliga kärnan i laget. Glöm inte det. Tack .

På länken nedan kan ni gå in och ta del av de  kloka synpunkter som den ytterst mixade panelen delademed sig av.

Nedan några klipp från filmen.

Länken ligger över stillbilderna.

Gå in och titta.

Hjärnan – århundradets utmaning

Produktionsår:
2015
Längd:
1:10:38
Tillgängligt till
1 juli 2020

Panelsamtal om att motionera kropp och hjärna. Medverkande: Georg Kuhn, Martin Kurzwelly, David Lega, Maurice Westerlund, Jenny Nyberg, Ann Blomstrand, Mikael Mattsson, Aadu Ott, Christian Blomstrand. Moderator: Kalle Selander. Inspelat den 18 april 2015. Arrangör: Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg.

http://www.ur.se/Produkter/189600-UR-Samtiden-Vetenskapsfestivalen-2015-Hjarnan-arhundradets-utmaning

Intresserad publik Vetfest 2 Vetfest 3 Vetfest 4Vetfest 9 Kalle2 Vetfest 5 Vetfest 6 Vetfest 7 Vetfest 8Vetfest 15 Vetfest 9 Vetfest 10Vetfest 12 Vetfest 13Brain Athletics 2 Vetfest 14

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Hjärnforskningen fick 100000 kronor av löparna

Georg Kuhn & Julia

Georg Kuhn & Julia

 

Vid en uppskattad frukostträff på Kajskjul 8 torsdagen 29 januari, erhöll hjärnforskaren Georg Kuhn ett forskningsanslag på 100000:- för sin forskning gällande sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa. Som tack för det höll han ett engagerat och pedagogiskt anförande till förmån där  fysisk träning, stimulerande omgivning och andra utmaningar beskrevs som nödvändiga för hjärnhälsa och intellektuell funktionalitet, även upp i åldrarna.

Av många  livsstilsfaktorer som påverkar hjärnan beskrevs  fysisk träning som den viktigaste enskilda.

En så hög sifftra som 30% av människor med demensutveckling  skulle kunna undvika att drabbas via påverkbara åtgärder.

Innan dess hade Blåvitts klubbdirektör Martin Kurzwelly förklarat att folkhälsoarbete står inskrivet i IFK Göteborgs stadgar, vilket var en av orsakerna till Blåvitts engagemang såväl i Göteborgs Jubileumslopp som i Brain Athletics.

Martin Kurzwelly från IFK Göteborg

Martin Kurzwelly från IFK Göteborg

Martin fick en del frågor om sig själv, och om sin personliga träning. Han svarade lite undvikande på frågan om ryktet om hans oerhörda armhävningskapacitet, men tillstod att han försöker träna så mycket hans oerhört pressade tidsschema tillåter.

Professor Christian Blomstrand överlämnade Stiftelsen Peter Erikssons Minnesfonds stora forskningsanslag till tidigare nämnde Georg Kuhn och introducerade publiken för hjärnforskningens vinningar, inte minst vad gäller hjärnans plasticitet.

Maurice Westerlund har i hela sitt liv hamrat in folkhälsobudskapet och visade med metoder som sång, musik och tuff retorik på att träning inte bara är nyttig, den är livsnödvändig. Han målade färgstarkt upp ett scenarium där en åldrande befolkning kan bestå av så mycket som 30% dementa personer, ”Zombies. Han gav också hopp och pekade på vikten av de egna livstilsvalens avgörande betydelse för att undvika ingå i denna delpopulation.

Maurice showar

Maurice showar

Charlotta ”Lotta” Fougberg vann ett EM-silver på 3000m hinder och folkets hjärta i somras.

Lotta Fougberg t.h.

Lotta Fougberg t.h.

Hon förklarade hur hon tänker och vad som krävs på ett sätt som definitivt är applicerbart även för oss andra i våra strävanden.

Hon går för guld i nästkommande OS (Brasilien) men har många delmål på vägen dit.

Lyssna på en del av intervjun via länken nedan.

https://www.youtube.com/watch?v=BhJ4jnVQscA

Lottas tränare tränare Johan Wettergren utsågs nyss till Europas bäste friidrottstränare. Många av de frågor han fick besvara handlade om hur man bygger upp en miljö för mästerskapsvinnare. Senare samma kväll utsågs hand, närmast följdriktigt, till Sveriges bästa friidrottstränare vid Friidrottsgalan i Stockholm.

IMG_5706[1]

Magnus Söderström från Göteborgs Jubileumslopp fick berätta om 2014 års lopp där deltagarantalet hade ökat 50% från året innan. Han räknade med en minst lika stor procentuell ökning 2015 och hänvisade bland annat till en löparenkät som gjorts strax efter loppet och där nöjdheten i vissa delfrågor översteg 90%, bland annat bansträckningen.

Till sist gick alla talare gemensamt upp i en stor Brain Athleticspanel och svarade på åhörarnas frågor.

Från Göteborgs Jubileumslopp vill vi rikta våra tack till talarna, till publiken som tog sig två timmar en torsdagsmorgon,  till våra partners i allmänhet, och i synnerhet till arrangerande Kajskjul 8, som stod för lokal och frukost.

Löp&Sko, Kajskjul 8,Lets Brand och 4 Gott hade ställt upp med lottpriser och presenter till estradörerna.

 

P.S. Stiftelsen Peter Erikssons Minnesfond har fått pengar från Brain Athletics via Göteborgs Jubileumslopp, Lindholmenstafetten, Lidköpings Stadslopp och Premiärloppet.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Det är smart att springa…doktorn förklarar.

Maurice

Många känner sig lockade att stödja vårt lopp,som löpare eller sponsorer eller båadera. För några är det det stundande 400-årsjubiléet som lockar, för andra vår uttalade satsning att stötta hjärnforskningen i Göteborg och i de allra flesta fall just den unika kombinationen idrott och hjärnforskning med 400-årsfirandet på den vackra Blå Milen som bas.

En som hört av sig och vill ställa upp med en fullskalig satsning är dr Maurice Westerlund, nysst omskriven i GP som rymdläkare. Han gör bedömningar av resenärer som ska resa ut i rymden med Sir Richard Bransons Virgin Galactic, resebyrån som fraktar upp dem i rymden.

Han har sedan 70-talet brunnit i bägge ändar för folkhälsan, hela tiden förepråkande motionens betydelse för ett friskare liv. Forskningen, inte minst den hjärnforskning vi stöttar, har i efterhand gett honom rätt i det mesta.

Redan 2005 startade Maurice tillsammans med professor Peter Eriksson, stjärnkocken Örjan Klein och två journalister ett projekt man kallade Livsstilsakuten.

”Tanken var att tillsammans med SVT sprida ett livsstilsbudskap där man skulle motivera den enskilde individen, företaget och samhället att genom att ändra livsstil påverka riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdomar samt hur hjärnan påverkades av fysisk aktivitet som i sig bidrar till mindre risk för Alzheimer, demens och sjukdomar i hjärnan.”

Man hade ett antal träffar med departement på regeringsnivå, l Livsmedelsverket och TV-kanaler men p g a dels Tsunamikatastrofen, där Sverige var involverat, samt andra förändringar i Sverige, fick de inte möjlighet att utveckla hela konceptet,enligt Maurice.

GJL2

Dr Westerlund ger här sin motivering till varför man ska springa Göteborgs Jubileumslopp, och rent allmänt försöka hålla sig i form.

Det här kan förhoppningsvis bidra till att motivera dig,och övriga deltagare i framtiden att investera i Din hälsa nu och i framtiden. Med bakgrund som idrottsfysiolog och läkare har jag träffat många patienter, både unga och äldre genom åren i olika livsstilsprogram för att försöka motivera till ett hälsosamt, långt och friskt liv. Idag har vi vetenskapliga bevis på att en regelbunden fysisk träning kan bota och förebygga både hjärt- kärlsjukdomar, cancer, Alzheimer och demens. Helst bör alla individer vara fysiskt aktiva, minst en halvtimme varje dag, vilket också leder till ytterligare hälsosamma effekter. Det finns idag stora vetenskapliga och epidemiologiska studier världen över som stödjer detta. Självfallet måste den fysiska aktiviteten anpassas till individens förutsättningar i kombination med vettigt kostintag.

 Hjärnforskningen i Göteborg som stöttas av Brain Athletics visar att det finns ett säkerställt samband mellan fysisk träning och hjärnans hälsa.

Ovan är skälen till att Medikus Specialistläkarna stödjer och bidrar till Brain Athletics samt Göteborgs Jubileumslopp fram till firandet av Göteborgs 400 års jubileum år 2021.”

Maurice Westerlund

Leg läk, Företagsläkare, Specialist i internmedicin, allmänmedicin, idrottsmedicin, dykmedicin, flygmedicin, anestesi och intensivvård. Gymnastikdirektör

Maurice (1)

Det här budskapet ligger väl i linje med vad professor Christian Blomstrand förespråkade för några inlägg sen och som också är  essensen till det folkhälsobudskap Göteborgs Jubileumslopp/Brain Athletics tillsammans med er vill vara bärare av.

 

Göteborgs Jubileumslopp och Brain Athletics har redan diskuterat möjligheten att följa upp några frivilliga loppdeltagare under den möjliga livstilsmässiga sjuårsplan som återstår till 2021. Med dr Westerlund och hans  kollegor i Medikus ökar våra möjligheter till medicinsk uppföljning drastiskt.

GJL1

Någon som är intresserad?

Om ni vill ta del av Maurice Westerlunds livstilsråd, kan ni med fördel gå in på hans hemsida mauricewesterlund.com där ni kan hitta ett antal artiklar och motivationsnycklar som kan ”ge Dig stöd att fortsätta delta i loppet och att samla fler deltagare och sponsorer och på detta sätt påverka hälsan hos både Dig själv, familj, företag och samhället i övrigt.

Och om ni skulle vilja ställa några frågor till antingen dr Maurice eller professor Blomstrand, går det alldeles utmärkt att maila till info@goteborgsjubileumslopp.se

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Hjärndimensionen-Professor Blomstrand har ordet.



Blomstrand

Alltsedan starten av Göteborgs Jubileumslopp har samtliga arrangörer och alla våra partners  haft ett stort engagemang i vår satsning att helhjärtat stötta den angelägna och mycket framstående hjärnforskningen i regionen.Den  har sitt centrum på Medicinareberget.

Från Hjärnforskningens håll har man gått in i ett mycket engagerat och utvecklingsbart samarbete med oss i idrottsrörelsen, och här ska vi låta en av de verkliga portalfigurerna komma till tals.

Professor Blomstrand är en eldsjäl som brinner för forskningen- hans specialitet är förebyggande av och rehabilitering av Stroke.

Här förklarar han sitt engagemang:

”Med stor glädje har jag gått in i den satsning som innebär samverkan mellan idrotten och hjärnforskningen. Målsättningen för ”Brain Athletics” känns klockrent rätt i flera avseenden – hjärnans belöningssystem, motivation, samband funktion, aktivitet och omgivning. Inte minst kultur, upplevelser och gemenskap stärker hjärnans hälsa.
Vår kunskap om hjärnan ökar snabbt genom aktuell forskning. Vid Göteborgs Universitet med Sahlgrenska Akademin har vi en stark neurovetenskaplig satsning som kommer att leda till fortsatta framsteg och tillämpning för att stärka hälsa, förebygga och bekämpa sjukdom. För flera folksjukdomar som stroke, Alzheimers sjukdom , depression har omgivningsfaktorer och mental och fysisk aktivitet visat sig ha mer avgörande betydelse än man vetat. Fysisk aktivitet har stor betydelse, liksom mental aktivitet med kreativitet och glädje. Idrotten främjar dessutom folkhälsan genom att skapa gemenskap och samverkan och genom att utmana gränser. Stamcellsforskning och forskning kring hjärnans celler, inte minst de så kallade gliacellerna är stark, liksom forskning kring signalsubstanser som överför signaler mellan celler.

gra-brainathletics
Jubileumsloppets möjlighet att stödja forskning och hjälp att föra ut ett folkhälsobudskap till samhället är av stor betydelse. Som exekutiv ledamot i ”Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond” -www.petererikssonstiftelsen.se/ och i Stroke Centrum Väst – www.neurophys.gu.se/strokecentrumvast vill jag uttrycka stor glädje och entusiasm för den samverkan som Jubileumsloppet ger möjlighet till . Ett stöd till hjärnforskningen genom Brain Athletics lönar sig i det långa loppet.”

Hälsar
Christian

christian_blomstrand_130px

CB Senior professor Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin

Vi tackar för de fina orden Christian.

Naturligtvis ska vi inom idrottsrörelsen dra vårt strå till stacken. 
Presentation-Loggor.png klubbarna

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Hjärnkväll med Brain Athletics

IFK Göteborgs  klubbdirektör Martin Kurzwelly

IFK Göteborgs klubbdirektör Martin Kurzwelly

I helgen bjöd Brain Athletics på ett seminarium om sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa på Vetenskapsfestivalen.

200 intresserade letade sig till Pedagogen. 

Med Göteborgs Jubileumslopps-speakern Kalle Selander som moderator var det i helgen premiär för Brain Athletics på Vetenskapsfestivalen. Under en dryg timme stod fysisk aktivitet och hjärnhälsa i fokus och beskedet från forskningsvärlden – Christian Blomstrand, Georg Kuhn och Jenny Nyberg – var tydligt: genom motion ökar nyproduktionen av nervceller i hjärnan.

Dessutom slog de fast: motion minskar riskerna för hjärnsjukdomar som stroke, tidig demens och depression.

Anders Andersson drabbades av en stroke 2004 och berättade om hur hans liv drastiskt förändrades och om hur fysisk aktivetet har hjälpt honom i vardagen.

Professor Blomstrand intervjuar Anders.

Professor Blomstrand intervjuar Anders.

”Innan stroken motionerade jag alldeles för lite, men nu springer jag regelbundet och mår bra av det.”

IFK Göteborgs klubbdirektör Martin Kurzwelly och Sävedalens AIK:s Kjell Selander redogjorde för idrottsrörelsens roll i Brain Athletics och samarbetet med hjärnforskarna vid Sahlgrenska akademin.

”Vi vill stötta hjärnforskningen och bidra till ökad rörelse i Göteborg”, konstaterade Kurzwelly.

Visionären Anders Källström lyfte hjärnforskningens roll till ytterligare en nivå genom att slå fast att Göteborgs skall bli en hjärnstad. Källström visade i en positiv spiral hur forskningsfinansiering i världsklass ledde fram till ett samhälle i världsklass.

Professor Christian Blomstrand sammanfattade kvälls-seminariet så här:

”Jag ser en jättepotential i det här samarbetet mellan forskningen och idrottsrörelsen.”

Kalle-rutinerad moderator

Kalle-rutinerad moderator

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Träna ofta och hjärna

Neurologen Peter Eriksson, som var verksam i Göteborg, var först i världen med att vetenskapligt bevisa att nya nervceller kontinuerligt bildas i hjärnan hos oss människor. Detta skedde så sent som 1998 och motbevisade den ”sanning” de flesta av oss lärt oss i skolan om hur hjärnan fungerar. Det ger hopp för den som är drabbad av sjukdom eller skadad i hjärnan, men även nya möjligheter för den som vill öka sina förmågor på livets olika områden.

Hjärnan ombildas under hela vårt liv i en process som brukar benämnas plasticitet. Om man använder och övar en funktion så avdelas fler nervceller till motsvarande ”kontrollstation” i hjärnan, antalet kopplingspunkter till just dem ökar och man kan se med moderna avbildningstekniker att själva det området i hjärnan blir större. Till exempel kan man se att området som koordinerar fingrarnas rörelse blir större hos en konsertpianist som tränar många timmar dagligen eller att området vi använder för att orientera oss blir större hos taxichaufförer i London efter några månader på jobbet än vad det var innan.

Omvänt är det så att de funktioner man inte använder, lägger hjärnan i träda och avdelar successivt färre celler till att sköta. ”Use it or lose it” är ett engelskt uttryck för detta och en hel del av kunskapen har man fått genom att se hur oerhört snabbt vältränade rymdfarare tappar funktioner när de är några veckor i en rymdkapsel, mest sitter, inte tränar och till och med saknar gravitation att jobba mot. Samma process drabbar till exempel en person som fått stroke och hamnar på sjukhus och på flera dagar inte tillåts komma upp ur sängen. Eller personer som odlar sitt idrottsintresse från TV-soffan i stället för i motionsspåret.

I ett område mitt inne i hjärnan som kallas ”hippocampus” bildas var dag nya nervceller. Både fysisk träning, som hårt muskelarbete, och mental träning, som teknikträning, kan påverka kraften i detta genom att stimulera fler nervceller att bildas eller att påverka fler att mogna till användbara sådana. Det verkar som om i synnerhet pulshöjande träning nära gränsen för vår förmåga, så kallad aerob träning, kraftigt ökar antalet nervceller som nybildas medan utmanande träning av teknik, problemlösning eller mentalisering istället påverkar hur länge nervcellerna överlever. Mängdträning driver på bildningen av nervceller, medan högintensiv träning (svett, hög puls) stimulerar bildningen av fina blodkärl som behövs för att nervcellerna ska få näring.

Upptäckten av att nervceller kan nybildas har sporrat en ny anda inom hjärnforskningen där mycket nu inriktas på att genom fysisk träning, stimulering av våra sinnen och sociala interaktioner förbättra återhämtningen efter sjukdom och skada, men också att förbättra hälsa, prestationer och livskvalitet i vardagen. Ett sammanfattande begrepp för dessa samverkande paradigm är ”berikad miljö” som har visat sig vara mycket kraftfulla påverkansinstrument. Mycket forskning pågår nu i Göteborg och världen över för att omsätta principerna till behandlingar och levnadsregler för att förbättra livet för oss alla.

Peter Eriksson blev knappt 50 år. Vänner och forskarkollegor har i hans namn grundat en minnesfond för att stötta forskning i hans anda på dessa områden som engagerade honom så mycket. Att stötta fonden är ett sätt att bildra till att vår värld kan bli lite bättre.

För styrelsen i Peter Erikssons Minnesfond för Neurologisk Forskning.

Thom2012-06-18 15-09-48 TL mottagning [KL]as Lindén

Läkare (neurologi och psykiatri)
Docent vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs Universitet
Gästprofessor vid Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, Melbourne, Australien

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone