Trycket ökar

sands-of-time1

Intresset för Göteborgs Jubileumslopp ökar dag för dag och det är ju kul, men det ställer samtidigt större krav och minskar flexibiliteten. Med fler anmälda fylls startgrupperna på snabbare och snart når vi en brytpunkt där vi inte kan garantera seedning i loppet.

I en dryg vecka till kan vi lova att alla anmälda hamnar i rätt startled, men från och med måndag 9 september, när vi påbörjar vår seedningsprocess, blir det svårare. För efteranmälda, kontantbetalning på loppdagen (400 kronor) .kan vi inte lova någon seedning alls – så det finns all anledning att anmäla sig till Göteborgs Jubileumslopp så fort som möjligt.

Inom kort kommer aktuell startlista att ligga på hemsidan – startnummer tillkommer efter seedningsprocessen. Listan uppdateras kontinuerligt.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Ett prisbord för alla

 

Det är inte bara ettan, tvåan och trean i respektive klass (dam/herr) som vinner något i Göteborgs Jubileumslopp.

Tillsammans med våra samarbetspartners bjuder GJL på ett rätt maffigt prisbord som kommer att lottas ut bland de deltagande löparna.

På bordet ligger löparskor, hotellnätter, middagar, krogshower med mera.

Anmäl dig till Göteborgs Jubileumslopp, det kan löna sig.

 

GJL:s prisbord

gra-logo-radisson

Radisson Blu Riverside Hotel

3 presenterkort trerätters middag för två personer, Cuckoos nest

4 övernattningar junior suite, utsikt hamnen/Älvsborgsbron

3 presentkort för två personer, Sparitual/Bodylab wellnes/fitness

gra-logo-novotel

Novotel

5 presentkort hotellnätter för två personer.

1 presentkort hotellnatt och trerätters middag för två personer.

gra-logo-berzelius

Berzelius Bar & Matsal

5 presentkort à 1 000 kronor, middag

gra-logo-portarthur

Port Arthur Pub & Brygghus

10 presentkort à 500 kronor, middag

gra-logo-kajskjul

Kajskjul 8

2 presentkort à två biljetter till R.E.A

1 presentkort à två biljetter till Made in China – Skeppsråttans äventyr (Stefan Andersson).

gra-logo-lop-och-sko

Löp&Sko

10 presentkort à 1 000 kronor.

Och här under ser vi Keivan från 4 Gott som har lovat godispåsar åt alla löpare.

IMG_7946

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

10 000 till segrarna

gra-logo-stena

Det kan löna sig att springa Göteborgs Jubileumslopp. Segrarna i dam- och herrklassen kvitterar ut 10 000 kronor vardera och tvåorna och treorna 5 000 respektive 2 500 – Stena Line står för prispengarna.

Dessutom garanterar Löp&Sko 3 000 kronor till bäste/bästa göteborgare i respektive klass.

gra-logo-lop-och-sko

Men GJL är inte bara ett lopp för eliten. För alla er andra har vi ett dignande smörgåsbord med priser från Novotel, Radisson Blu Riverside Hotel Göteborg, Restaurang Port Arthur, Kajskjul 8, Löp&Sko och 4-gott. Vi kommer att lotta ut hotellnätter, middagar, spapaket, löparskor och mycket, mycket annat , så anmäl er till Göteborgs Jubileumslopp nu – det kan löna sig.

gra-logo-portarthurgra-logo-4gottgra-logo-novotel

gra-logo-radissongra-logo-berzelius

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

GJL har en båt

IMG_7689

Vi har förstått att det har rått lite förvirring om hur löparna av Göteborgs Jubileumslopp tar sig från målet vid Lindholmen Science Park till startområdet vid Packhuskajen och vice versa. Det enkla, men kanske inte hittills så tydliga  svaret är:- Göteborgs Jubileumslopp har en båt.

Så här fungerar det tävlingsdagen, 14 september: mellan klockan 11.00 och 17.00 går en chartrad båt mellan Lindholmspiren och Packhuskajen, tur-och-retur  – för löpare och publik är resan gratis. Den specialinsatta turen är döpt till Jubileumslinjen.

Vi ser helst att löpare med bil parkerar på Hisingssidan och tar båten över till starten – det finns gott om parkeringar såväl öster som väster om Lindholmen Science Park. Den som vill/måste utgå från fastlandssidan gör det och tar efter loppet båten tillbaka till startområdet.

 

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Förlängd anmälningstid

Göteborgs Jubileumslopp har beslutat att förlänga anmälningstiden. Att anmäla sig på nätet kostar som tidigare 350 kronor ända fram till loppdan, 14 september. Den/de som väljer att efteranmäla sig till loppet på tävlingsdagen och vid starten vid Kajskjul 8/Maritiman betalar 400 kronor.

Oavsett hur och när man väljer att anmäla sig går förstås 50 kronor till hjärnforskningen via Brain Atheltics.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Seeda dig till Varvet

Att springa Göteborgs Jubileumslopp är från och med nu seedningsgrundande för Göteborgsvarvet. Rent konkret betyder det att den som springer milen runt hamnen den 14 september under 47 minuter kan skicka in sitt resultat till Göteborgsvarvet innan den 24 mars 2014 och på sätt seedas (bli framflyttad i startledet) till nästa års varv.

Bra för er löpare, bra för Göteborgs Jubileumslopp och bra för Göteborgsvarvet, eller hur?

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Fysisk aktivitet hjälper

gra-brainathletics

Göteborgs Jubileumslopp och Peter Erikssons minnesfond arbetar tillsammans under projektet Brain Athletics (se annan artikel på hemsidan) för att samla in så mycket pengar som möjligt till forskningen kring fysisk aktivitet och hjärnhälsa. I en serie om elva artiklar på den här hemsidan har Jenny Nyberg beskrivit sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa och den forskning som bedrivs på området.

Del XI: Fysisk aktivitet och andra skador/sjukdomar i hjärnan

Hjärnan kan drabbas av skador eller neurodegenerativa sjukdomar där hjärnceller eller andra strukturer förstörs, bryts ned eller förtvinar. Exempel på några sådana tillstånd är olika psykiatriska sjukdomar, demenssjukdomar, stroke, Parkinsons sjukdom, traumatiska hjärnskador och strålskador.

Flera studier visar på att fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomar i hjärnan senare i livet. För att hjärnan bättre ska kunna stå emot skador och sjukdomar så måste den vara plastisk och ha förmåga att bilda nya kopplingar, vägar och även nya celler. Då vi vet att fysisk aktivitet ökar denna plasticitet så är det inte så underligt att så många studier visar på skyddande effekter på hjärnskador och sjukdomar och att fysisk aktivitet minskar risken att utveckla dessa. Vad som även är av största vikt är att fysisk aktivitet även kan hjälpa till vid rehabilitering och läkning efter att skador har skett och då påskynda läkning. Det är inte alltid som fysisk aktivitet kanske påverkar själva sjukdomen i sig, men bidrar istället till en betydligt förbättrad livskvalitet genom att motverka depressioner, förbättra minnesfunktioner, kognitiva funktioner och motoriska funktioner.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del X: Fysisk aktivitet och depression

Vid Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborgs Universitet, gjordes en studie 2005 där man studerade effekterna av fysisk aktivitet på förmågan att bilda nya hjärnceller i hippocampus genom att låta möss springa i springhjul (Naylor AS, Persson AI, Eriksson PS, Jonsdottir IH, Thorlin T. (2005) Extended voluntary running inhibits exercise-induced adult hippocampal progenitor proliferation in the spontaneously hypertensive rat. J Neurophysiol. 93(5):2406-14).

Man såg då att en ökad mängd fysisk aktivitet gjorde att fler nya nervceller bildades i hjärnan, men fick mössen springa väldigt mycket minskade antalet nybildade nervceller och kunde till och med minska så att de blev färre än hos de som inte sprang alls. Det visade sig att hos de individer som sprungit för mycket så blev stresspåslaget för stort och mängden kortisol för högt och detta var orsaken till att det inte bildades nya hjärnceller i hippocampus. Det verkar alltså som lagom/måttlig mängd fysisk aktivitet är optimalt. Det är just detta man även sett då man undersökt vuxna patienter med depression och involverat dem i olika träningsprogram. En fysisk aktivitet som motsvarar vanliga hälsorekommendationer har då visats vara effektiv som behandling.

Till exempel har man sett att ett 16-veckors träningsprogram (tre gånger i veckan: 10 minuter uppvärmning, 30 minuter gång eller jogg, 5 minuter nedvarvning) är lika effektivt som antidepressiva på vuxna med depression. Intressant att notera är även att de antidepressiva effekterna som erhållits av motion höll i sig två år efter att motion trappats ner. Att vara fysisk aktiv kan även förebygga mot att få depression senare i livet både hos vuxna och ungdomar.

Detta har visats av forskning vid Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborgs Universitet där man undersökte över en miljon mönstrande svenska män. Vi mönstring till lumpen fastställdes deras fysiska kondition och med hjälp av sjukdomsregister kunde man sen se vilka sjukdomar dessa män fick eller inte fick. Att ha en låg fysiska kondition vid 18 års ålder ökade risken för att få depression senare i livet (Cardiovascular fitness in males at age 18 and risk of serious depression in adulthood: Swedish prospective population-based study. (2012) Åberg MA, Waern M, Nyberg J, Pedersen NL, Bergh Y, Åberg ND, Nilsson M, Kuhn HG, Torén K. Br J Psychiatry. 201(5):352-9).

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del IX: Fysisk aktivitet och stress samt depression 

Dagens behandlingar mot depression är inte tillräckliga och bara 50 procent blir helt återställda. Samtidigt krävs en lång behandlingstid och biverkningarna av antidepressiva kan vara besvärliga. Därför är det oerhört viktigt att studera alternativa behandlingar och här verkar fysisk aktivitet vara ett mycket bra alternativ. Fysisk aktivitet har i sort sett samma effekter som antidepressiv medicinering och kan förebygga depression senare i livet men har även god effekt då depression och stress redan diagnosticerats.

De vanligaste symptomen på depression är nedstämdhet, minskat intresse och glädje, trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, störning av aptit och sömn samt självmordstankar. De regioner i hjärnan som verkar mest påverkade vid depression är delar av prefrontala kortex samt limbiska systemet (där hippocampus ingår). Dessa delar reglerar bland annat humör, känslor och belöning men även kognitiva processer som har med inlärning och minne att göra.

Personer med depression har även ett ökat stresspåslag och ökade halter av stresshormon som kortisol. Detta har många negativa effekter på hjärnan och kan orsaka minskad plasticitet och cellöverlevnad. Depression beskrivs ofta som en stress-relaterad sjukdom och man vet att perioder av depression kan utlösas av stress. Det finns tydliga kopplingar mellan mekanismerna för stress och depression vad det gäller neuroplasticitet och neurogenes. Både depression och stress leder till en nedbrytning av hippocampus. Volymen på hippocampus är till exempel mindre hos patienter med depression och minskningen är proportionell mot graden av depression.

I nuläget så anser man att patienter med depression kan hjälpas av att man höjer deras halter av signalsubstanserna serotonin och till viss del noradrenalin i hjärnan. Detta görs med så kallade antidepressiva läkemedel som bland annat gör att dessa signalsubstanser inte återupptas så snabbt i synapserna och då får en längre tid att verka där. Man ökar på så sätt akut halten av tillgängligt serotonin och noradrenalin i hjärnan. Samtidigt är effekterna av antidepressiv behandling långsam. Det krävs veckor av behandling innan effekter på humör och sinnesstämning kan observeras. På grund av denna tidsförskjutning av effekt så tror man att antidepressiva ger sekundära effekter på plasticitet av hjärnceller som sker över en längre tid. Forskning tyder på att de positiva effekterna man ser på längre tid av antidepressiva kan bero på en ökning av neurogenesen i hippocampus. Tiden det tar för att detta ska ske passar väl in med den tiden det tar för antidepressiva att verka. Man har även sett att då man förhindrar nybildningen av nervceller hippocampus så har antidepressiva ingen effekt, vilket ytterligare stöder denna hypotes. Men inte bara antidepressiva läkemedel kan motverka de negativa effekterna av stress och depression på hjärnan, utan även fysisk aktivitet gör detta. Fysisk aktivitet leder till bättre funktion och struktur på hippocampus, en bättre plasticitet och motverkar då depression och stress. Fysisk aktivitet sänker även nivåerna av stresshormonet kortisol samt ökar mängden serotonin och noradrenalin i hjärnan, precis som antidepressiv behandling.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del VIII: Barn och ungdomar

Trots att barn blir mer och mer stillasittande och överviktiga i industriländerna så har förvånansvärt lite forskning gjorts på hur fysisk aktivitet påverkar kognition under barns utveckling. Ny forskning pekar dock tydligt på att fysisk kondition är kopplat till bättre kognitiva funktioner även hos barn och ungdomar. Det verkar även som att de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärnan finns kvar på lång sikt. Ett intressant fenomen man sett hos råttor är att fördelarna av fysisk aktivitet även har visats så tidigt som innan födseln. Då observerade man att dräktiga råtthonor som fått fysisk aktivitet fick avkommor med bättre minnesförmågor och förmåga att lära sig nya saker. Dessa avkommor hade även en högre nybildning av nervceller i hippocampus samt mer tillväxtfaktorer.

Då studier tyder på att fysisk aktivitet förbättrar de kognitiva funktionerna hos barn och ungdomar så är det av stor vikt då skolplaner fastställs och det bestäms hur mycket tid i skolan som ska ägnas åt motion. I och med att de kognitiva förmågorna blir bättre av motion så borde detta ha en positiv inverkan på skolbarns betyg. Och det är precis vad som sker. Flera studier visar nu på att en större tid ägnad åt idrott i skolan är kopplat till bättre akademisk prestation och betyg. Fysisk aktivitet hos skolbarn har positiva samband med koncentration, minne och beteende i klassrummet och är kopplat till bättre prestationer i matematik, läsning och språk. Slutsatsen är att man kan ta bort timmar från undervisningen av olika läsämnen och ersätta dem med gymnastik utan att betygen påverkas, men gör man tvärt om och tar bort timmar från gymnastiken och ersätter dem med ämnestimmar så blir inte betygen bättre men hälsan hos eleverna sämre.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del VII: Fysisk aktivitet och hjärnans kognition

Kognition är mentala processer i hjärnan som är involverade i uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.

Det innefattar alla processer och aktiviteter som vi använder för att uppfatta, komma ihåg, tänka och förstå.

Då vi blir äldre så försämras vår kognition och hjärnans mentala processer saktas ner. Hjärnan arbetar helt enkelt på ett annat och kanske inte lika effektivt då vi blir äldre. Vid åldrande sker naturliga strukturella förändringar och hjärnan minskar i vikt, ventriklarna (hjärnans vätskefyllda hålrum) ökar i storlek, hjärnbarkens tjocklek minskar och delar av hjärnan krymper. Vi förlorar nervceller och de som är kvar krymper, synapser (kopplingar) mellan celler blir färre och mindre, dendriternas förgrening minskar och myeliniserade axoner minskar i längd, vilket gör att nervcellernas signaler och kommunikation blir svagare. Andra saker som sker vid åldrande är att det sker en uppreglering av gener involverade i cellstress och inflammation medan gener involverade i synaptisk funktion/transport, tillväxtfaktorer och tillväxtstöd är nedreglerade. Vidare så sker en förändring av blodkärlens nytillväxt i hjärnan som påverkar tillförseln av näringsämnen och olika tillväxtfaktorer. Åldrande innebär även en minskning av volym och funktion av hippocampus och även en minskning av nybildandet av nervceller. Alla dessa förändringar bidrar till försämrad kognition och minnesförmåga vid åldrande och kan även leda till sjukdomstillstånd som demenssjukdomar. Fysisk aktivitet kan dock motverka denna åldersrelaterade minskning av hippocampus struktur och funktion.

Studier har gjorts på om fysisk aktivitet har positiva effekter på olika aspekter av kognition hos äldre med friska personer som får delta i ett träningsprogram några gånger i veckan över en period på månader eller år. Resultat visar då att fysisk aktivitet gör att åldersrelaterad minskning av hjärnans volym stannar av. Det är främst de delar av hjärnan vars struktur och funktion påverkas mest negativt vid stigande ålder (frontala, parietala och temporala delar) som får fördelaktiga effekter av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet leder då till att vaskularisationen i hjärnan ökar och med det ökade nivåer av tillväxtfaktorer (som till exempel BDNF och IGF-1) samt minskar nivåerna av stresshormon i hjärnan. Detta i sin tur ökar överlevnaden för nervcellerna och stärker synaptisk utveckling och plasticitet. Även bildandet av nya celler i hippocampus ökar och fysisk aktivitet fördröjer åldersberoende minskning av neurogenesen. Slutresultatet är en hjärna som är mer effektiv, plastisk och adaptiv och detta ger i sin tur mycket bättre förutsättningar för förbättrade funktioner som inlärningsförmåga och kognition.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del VI: Neurogenes i hippocampus

Länge trodde man att hjärnceller enbart producerades under hjärnans utveckling och att hjärnan sen var fast och inte kunde förändras. De senaste 15 åren har forskningen kommit med övertygande bevis att så inte är fallet och att nya celler bildas i den vuxna hjärnan under hela livet. Att även den mänskliga hjärnan bildar nya celler upptäcktes i Göteborg av professor Peter Eriksson år 1998 och fick stort genomslag världen över (Eriksson PS, Perfilieva E, Björk-Eriksson T, Alborn AM, Nordborg C, Peterson DA, Gage FH. (1998) Neurogenesis in the adult human hippocampus. Nat Med. 4(11):1313-7). Processen att bilda nya nervceller i hjärnan kallas neurogenes och i den vuxna hjärnan sker det fram för allt i två områden: runt den laterala ventrikeln bildas nya celler som sen migrerar till luktloberna och där mognar till nya nervceller samt i hippocampus både bildas och mognar nya nervceller. De nya nervcellerna bildas från omogna celler som kallas för stamceller. Dessa kan dela på sig och ge upphov till nya mogna nervceller samt till gliaceller (hjärnans stödjeceller).

Hippocampus är en struktur som är involverad i kognitiva funktioner som minne och inlärning. Även om fler funktioner finns är hippocampus kritiskt för att lagra nya minnen, vår förmåga att orientera i rummet, vårt lokalsinne och förmåga att hitta till platser. Det starkaste stimulit att bilda nya nervceller i hippocampus är just fysisk aktivitet, som leder till tre, fyra gånger större produktion och överlevnad av celler i hippocampus. En förklaring till detta är den ökade mängden tillväxtfaktorer som ökar nybildningen av stamceller i hippocampus. Saker som ökar nybildningen av nervceller (som fysisk aktivitet) i hippocampus förbättrar funktioner som minne och inlärning medan faktorer som minskar neurogenesen i hippocampus (som stress och depression) försämrar dem.

Varje dag så bildas ca 9 000 nya celler i hippocampus hos en vuxen råtta, det är tekniskt svårt att räkna och bedöma detta hos människor. Det bildas flest nya celler hos unga individer och sen minskar det med åldern, men även gamla djur (och människor) bildar nya celler i hippocampus. Det tar ungefär ett dygn för en cell att dela på sig och bilda två nya, men sedan ska den nya cellen mogna och bilda rätt utskott (axoner och dendriter) samt bilda rätta kontakter med andra celler. Den ska även migrera och finna rätt plats att vara på. Detta är processer som tar tid, fyra till fem månader. Alla nybildade celler överlever heller inte och blir integrerade och funktionella nervceller, den största delen av dem dör av efter att de har bildats. Ungefär hälften av de nybildade cellerna har dött efter de första veckorna men de nya nervcellerna som överlever ersätter gamla som dött och ser till att funktionen av hippocampus bibehålls. De nya nervceller som bildats skiljer sig från de äldre som redan finns där genom att de är mer plastiska och aktiveras lättare. Man kan se det som att de nybildade nervcellerna i hippocampus är mer formbara och aktiva än de redan existerande, äldre nervcellerna och man föreslår att detta är orsaken till att ökad neurogenes i hippocampus bidrar till bättre funktioner som bättre förmåga att bilda nya minnen. Som beskrivet ovan så är processen att få nya funktionella nervceller i hjärnan långsiktig. Därför kan de positiva effekterna av fysisk aktivitet som uppstår på grund av dessa ses på sikt och en regelbunden fysisk aktivitet krävs. Dessa effekter bör, som nämnts innan, skiljas från akuta effekter, som för all del kan upplevas och vara positiva men snarare beror av hormonella effekter på hjärnan.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del V: Mekanismer som förklarar effekter av fysisk aktivitet på hjärnans hälsa

Fysisk aktivitet gör att hjärnan blir mer formbar och kan svara bättre på krav och behov från den yttre miljön och då lättare anpassa sig till nya situationer som uppstår. Det finns olika mekanismer som kan förklara dessa effekter och troligtvis så sker en kombination av flera och de samverkar och påverkar även i sin tur varandra. Dessa mekanismer innefattar bland annat cirkulationseffekter och förändringar i hjärnans kärlsystem, utsöndring och reglering av olika tillväxtfaktorer och neurotransmittorer, strukturella förändringar som synaptisk plasticitet och neurogenes (nybildning av nervceller) samt effekter på inflammation.

Hjärnan består av två procent av kroppens vikt men konsumerar så mycket som 20 procent av kroppens syre och andra näringsämnen. Detta gör den med hjälp av det vaskulära systemet (hjärnans kärlsystem). Det är därför nödvändigt att det vaskulära systemet fungerar bra för att hjärnan ska fungera optimalt. Det finns mekanismer som reglerar det vaskulära systemet i hjärnan och som påverkar blodkärlens tjocklek, densitet, antal och volym samt även reglering av den miljön där kärlen har kontakt med nervceller och blodhjärnbarriären. Dessa mekanismer är många och innefattar bland annat reglering av blodflöde samt nivåer av olika tillväxtfaktorer. Tillväxtfaktorer är ämnen (ofta proteiner eller hormon) som främjar cellers tillväxt, utveckling och välmående. Tillväxtfaktorer krävs för att nya delar och strukturer ska kunna bildas och är nödvändiga för att hjärnan ska vara så frisk och stark som möjligt.

Efter att det vaskulära systemet bildats under hjärnans utveckling bildas nya blodkärl då det behövs. Hjärnans vaskulära system är väldigt formbart hela livet. En omorganisation av blodkärlen i hjärnan kan ske vid stimuli som skada men även vid fysisk aktivitet. Vid skada så leder ofta nybildningen av blodkärl till en felaktig vaskularisering av hjärnvävnaden, oftast på grund av att själva vävnaden är skadad och att det finns ärrvävnad. Vid fysisk aktivitet däremot så bildas nya kärl i en opåverkad miljö och vaskulariseringen blir då normal och funktionell. Då vi motionerar pumpar hjärtat ut en större volym blod och detta ökar blodflödet till hjärnan. Syretillförseln till hjärnan ökar och även nivåerna av tillväxtfaktorer och andra näringsämnen som leder till en förbättrad effektivitet av hjärnans blodkärl och kapillärer. Detta leder i sin tur till en utökad nybildning av blodkärl som ger ännu större blodflöde till hjärnan. Ett utökat blodflöde till hjärnan, som sker vid fysisk aktivitet, gör att både nya nervceller och blodkärl bildas och mycket tyder på att dessa två processer är kopplade till varandra och påverkas av tillväxtfaktorer (som till exempel BDNF, VEGF och IGF-1) som ökar vid fysisk aktivitet.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del IV: Vilken typ av fysisk aktivitet?

För att få de olika positiva effekterna på hjärnan behövs ett ökat blodflöde till hjärnan som sker efter att hjärtat fått pumpa ut mer blod. Detta fås vid så kallad kardiovaskulär träning, det vill säga konditionsträning då hjärtat får arbeta, man börjar flåsa och blir varm och blodet pumpas runt i kroppen. Detta har visats i en studie från Center for Brain Repair and Rehabilitation, Göteborg där man såg att unga män fick bättre kognitiva (mentala) förmågor efter kardiovaskulär träning men inte efter ren styrketräning (Cardiovascular fitness is associated with cognition in young adulthood. Proc Natl Acad Sci U S A. 106(49): 20906-11). Man undersökte 18-åriga män som mönstrade för lumpen. Data från 1,2 miljoner personer sammanställdes och man mätte deras fysiska kondition och kognitiva förmågor samt följde upp deras akademiska prestationer och livssituation senare i livet. Man såg då att de som hade bäst fysisk kondition vid mönstring var de om presterade bäst på kognitionstester och IQ-tester. De hade framför allt bättre resultat på logiskt tänkande och språkförmåga. Det var då som sagt just den kardiovaskulära konditionen som visade dessa positiva effekter och man såg inga effekter av ren muskelstyrka. Vidare så såg man att de som hade bäst kondition vid mönstringen var de som senare gick en högre utbildning och fick bättre jobb och högre socioekonomisk status.

Effekterna av fysisk aktivitet varierar beroende av typ av träning, hur länge varje träningspass är och hur länge träningsprogrammet är totalt sett. Man bör självklart även ta hänsyn till vad man tycker är roligt och njutbart. Alla tycker inte om just löpning men kan kanske tänka sig annan konditionsträning. Det verkar som att en lagom mängd träning är mest optimal. En förbättrad hjärnplasticitet samt kognitiv förmåga har till exempel rapporterats vid rask promenad tre gånger i veckan i 45 minuter under sex månaders tid. Fysisk aktivitet tidigare i livet kan även ge minskad risk för kognitiv försämring senare i livet och fysisk inaktivitet är en riskfaktor för att utveckla demenssjukdomar senare i livet.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del III: Fördelar med fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet bidrar till en bättre hjärnhälsa och kan förebygga sjukdomar och skador i hjärnan, förbättra kognitiva (en persons mentala processer) funktioner som minne och inlärning, motverka stress och depression och på så sätt ökad livskvalitet för både friska personer och personer som drabbats av sjukdom. Att vara fysiskt aktiv kan även minska de negativa effekterna på hjärnan som sker vid normalt åldrande Fysisk aktivitet kan alltså agera både förebyggande och lägga grunden för en bra hjärnhälsa och en bättre hjärnfunktion, men även vara behandlande och symptomlindrande då en skada eller sjukdom redan uppstått.

Efter att man varit ute och sprungit eller motionerat på annat sätt  är det vanligt att man känner sig piggare och mer klar i huvudet och kan koncentrera sig bättre. Ofta hör man även personer säga att de känner sig glada, kan sova bättre och mindre stressade. Detta är i sig positivt, men det är inte de effekterna som man främst pratar om då det gäller att främja hjärnans plasticitet. Då man pratar om de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärnan så brukar man skilja på de akuta (omedelbara) effekterna som sker under eller efter träning från de varaktiga effekterna som tar längre tid, men som är ett resultat av regelbunden fysisk aktivitet över tid. De akuta effekterna har att göra med att nivåer av hormoner förändras snabbt i kroppen vid träning och dessa har effekter på vår hjärna och på hur vi mår. Vid akut träning ökar nivåerna av endorfiner, noradrenalin, dopamin och serotonin som aktiverar vårt belöningssystem och gör att vi mår bra. Fysisk aktivitet ökar även kortsiktigt mängden av kortisol som gör att vi tillfälligt blir mer fokuserade och koncentrerade.

Dessa kortvariga effekter är dock för snabba för att bero på en plasticitet där det skett strukturella förändringar i vår hjärna. Plastiska förändringar tar tid och det krävs en längre tid av regelbunden träning för att uppnå dessa. Det tar tid att bilda nya kopplingar och vägar och att bilda nya celler som ska mogna till att bli integrerade och funktionella. Visserligen är de akuta effekterna av fysisk aktivitet positiva då de får oss att må bra och vi kommer då att vara motiverade att motionera mer men för att uppnå effekter på förebyggande av sjukdom och skada på hjärnan samt långvariga kognitiva förbättringar så krävs det effekter på plasticiteten genom en regelbunden fysisk aktivitet över en längre period.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Del II: Hjärnans plasticitet

När man talar om hjärnans plasticitet så menar man hjärnans förmåga att förändra sig och omorganisera sin struktur som svar på den yttre miljön. Hjärnan är formbar, precis som plast! Hjärnans plasticitet har viktiga betydelser under hela livet. Då barnet föds och börjar utvecklas så utsätts det för massor av stimuli från sin yttre miljö och hjärnan börjar då utveckla och organisera lämpliga nätverk av olika nervceller. Senare, i vuxen ålder så finns en livslång plasticitet som innebär att hjärnan svarar på den miljö vi lever i och vad vi upplever. Ytterligare en situation då plasticitet är viktigt är om vi utsätts för en hjärnskada och behöver rehabilitering för att reparera skadan.

Utan plasticitet skulle den vuxna hjärnan vara statisk och fast i en specifik tid, men så är tack och lov inte fallet. Hjärnan har en stor förmåga till förändring och ser till att dess struktur är optimal för den miljö som individen lever i just för tillfället. Plasticitet tillåter hjärnan att göra saker som att lära sig prata samt komplexa motoriska rörelsemönster. Varje gång hjärnan tar in information så omorganiserar den sig till att hantera denna information och då vi människor ständigt upplever nya saker så är plasticitet nödvändig hela livet.

Hur sker då denna plastiska omorganisation av hjärnans struktur? Plasticitet sker på olika nivåer och innebär allt från förändringar på cellnivå som sker vid inlärning och minne hos friska personer till större omorganisationer av funktionella nätverk av nerverceller som sker efter en skada på hjärnan. Exempel på processer som sker vid plasticitet är ökat antal och omorganisation av dendriter och synapser (nervcellernas utskott), formation och reglering av jonkanaler och receptorer på nervcellernas yta, reglering av olika neurotransmittorer och tillväxtfaktorer, bildande av nya nervceller (neurogenes) samt en betydande omorganisation och befintliga celler och nätverk. Dessa processer kan påverkas av den miljö som en person utsätts för samt de upplevelser personen har och i detta ingår personens fysiska aktivitet.

Exempel på plasticitet sker efter en skada som en stroke, då nätverk av nervceller runt skadan gradvis kan återställas till en viss nivå och andra regioner i hjärnan rekryteras till att kompensera för och överta delar av funktionerna från den skadade delen. Denna omorganisation innefattar plastiska händelser som sker från synaptisk plasticitet på cellnivå till funktionell plasticitet på systemnivå.

Plasticitet är därför nödvändig för rehabilitering efter hjärnskada men även för normalt lärande, men hur snabbt och i vilken utsträckning är individuellt. Gener spelar roll men även miljön, och vi kan förbättra våra förutsättningar genom att vara fysiskt aktiva och på så sätt stimulera vår hjärna att vara plastisk och formbar.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

 

Del I: Effektiv supermedicin

Vet du om att det finns en effektiv super-medicin som både kan förebygga sjukdom samt vara behandlande då ett sjukdomstillstånd inträffat? Denna sensationella medicin minskar bland annat risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar, för att få förhöjt blodtryck, för typ-2 diabetes och minskar fetma. Den kan förebygga sjukdomar i rörelseorganen och olika former av cancer, stärka immunförsvaret, minska infektionsrisken samt även motverka psykisk ohälsa som depression och ångest. Den har utöver detta positiva effekter på hjärnans funktioner och kan förebygga demens Den har även förmågan att faktiskt minska den totala dödligheten hos populationen. Utöver detta är biverkningarna nästan obefintliga och kostnaden låg. Låter det osannolikt? Det är det inte och denna sensationella medicin finns tillgänglig för alla, men inte i form av ett litet vitt piller utan stavas fysisk aktivitet.

Det är numer väletablerat att fysisk aktivitet har stora effekter på hjärtats hälsa, diabetes och fetma. Vad som inte diskuteras i lika stor utsträckning är de starka bevis som även finns för de fördelaktiga effekterna på det centrala nervsystemet och vår hjärna. Fysisk aktivitet har hälsofrämjande effekter på vår hjärna och kan motverka neurodegenerativa sjukdomar och påverka vår mentala hälsa och kognitiva funktioner.

Jenny Nyberg, PhD

Center for Brain Repair and Rehabilitation

Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi

Göteborgs Universitet

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Låt festen börja

14 september går startskottet för Göteborgs Jubileumslopp, ett nioårigt projekt som kulminerar i samband med Göteborgs 400-årsjubileum 2021.

Loppet är en mil långt med start vid Göteborgskasinot, mål vid Lindholmen och med en sträckning längs södra och norra Älvstrandens allra finaste stråk.

Med sin närhet till havet och hamnen knyter jubileumsloppet an till handelsstaden Göteborgs rika historia och de 10 kilometerna blir en resa genom stans äldsta och yngsta delar – från gamla Klippan, via anrika Färjenäs, till nya Lindholmen.

För att ytterligare förstärka bilden av ett inspirerande och innovativt arrangemang slussar Göteborgs Jubileumslopp 50 kronor per startande till hjärnforskningen via Brain Athletics.

Göteborgs Jubileumslopp är ett elit- och motionslopp som arrangeras av IF Kville, GKIK och Sävedalens AIK.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Projekt Brain Athletics

gra-brainathletics

Brain Athletics är ett sidoprojekt till Göteborgs Jubileumslopp med ett enda syfte: att genom Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond generera pengar till hjärnforskning.

Peter Eriksson, ett världsnamn i hjärnforskningen.

Peter Eriksson, ett världsnamn i hjärnforskningen.

50 kronor per startande i Göteborgs Jubileumslopp slussas oförkortat och genom Brain Athletics till  neuroforskningen i Göteborg, som genererar resultat, ensidigt tydande på den  positiva effekt fysisk aktivitet har på hjärnan.

Brain Athletics är det kitt som binder samman praktik (Göteborgs Jubileumslopp) med teori (Stiftelsen Peter Erikssons minnesfond/Strokecentrum väst) och är som sådant självklart öppet för fler bidragsgivare och samarbetspartners.

Stöd hjärnforskningen genom Brain Athletics – det lönar sig i det långa loppet.

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone

Träna ofta och hjärna

Neurologen Peter Eriksson, som var verksam i Göteborg, var först i världen med att vetenskapligt bevisa att nya nervceller kontinuerligt bildas i hjärnan hos oss människor. Detta skedde så sent som 1998 och motbevisade den ”sanning” de flesta av oss lärt oss i skolan om hur hjärnan fungerar. Det ger hopp för den som är drabbad av sjukdom eller skadad i hjärnan, men även nya möjligheter för den som vill öka sina förmågor på livets olika områden.

Hjärnan ombildas under hela vårt liv i en process som brukar benämnas plasticitet. Om man använder och övar en funktion så avdelas fler nervceller till motsvarande ”kontrollstation” i hjärnan, antalet kopplingspunkter till just dem ökar och man kan se med moderna avbildningstekniker att själva det området i hjärnan blir större. Till exempel kan man se att området som koordinerar fingrarnas rörelse blir större hos en konsertpianist som tränar många timmar dagligen eller att området vi använder för att orientera oss blir större hos taxichaufförer i London efter några månader på jobbet än vad det var innan.

Omvänt är det så att de funktioner man inte använder, lägger hjärnan i träda och avdelar successivt färre celler till att sköta. ”Use it or lose it” är ett engelskt uttryck för detta och en hel del av kunskapen har man fått genom att se hur oerhört snabbt vältränade rymdfarare tappar funktioner när de är några veckor i en rymdkapsel, mest sitter, inte tränar och till och med saknar gravitation att jobba mot. Samma process drabbar till exempel en person som fått stroke och hamnar på sjukhus och på flera dagar inte tillåts komma upp ur sängen. Eller personer som odlar sitt idrottsintresse från TV-soffan i stället för i motionsspåret.

I ett område mitt inne i hjärnan som kallas ”hippocampus” bildas var dag nya nervceller. Både fysisk träning, som hårt muskelarbete, och mental träning, som teknikträning, kan påverka kraften i detta genom att stimulera fler nervceller att bildas eller att påverka fler att mogna till användbara sådana. Det verkar som om i synnerhet pulshöjande träning nära gränsen för vår förmåga, så kallad aerob träning, kraftigt ökar antalet nervceller som nybildas medan utmanande träning av teknik, problemlösning eller mentalisering istället påverkar hur länge nervcellerna överlever. Mängdträning driver på bildningen av nervceller, medan högintensiv träning (svett, hög puls) stimulerar bildningen av fina blodkärl som behövs för att nervcellerna ska få näring.

Upptäckten av att nervceller kan nybildas har sporrat en ny anda inom hjärnforskningen där mycket nu inriktas på att genom fysisk träning, stimulering av våra sinnen och sociala interaktioner förbättra återhämtningen efter sjukdom och skada, men också att förbättra hälsa, prestationer och livskvalitet i vardagen. Ett sammanfattande begrepp för dessa samverkande paradigm är ”berikad miljö” som har visat sig vara mycket kraftfulla påverkansinstrument. Mycket forskning pågår nu i Göteborg och världen över för att omsätta principerna till behandlingar och levnadsregler för att förbättra livet för oss alla.

Peter Eriksson blev knappt 50 år. Vänner och forskarkollegor har i hans namn grundat en minnesfond för att stötta forskning i hans anda på dessa områden som engagerade honom så mycket. Att stötta fonden är ett sätt att bildra till att vår värld kan bli lite bättre.

För styrelsen i Peter Erikssons Minnesfond för Neurologisk Forskning.

Thom2012-06-18 15-09-48 TL mottagning [KL]as Lindén

Läkare (neurologi och psykiatri)
Docent vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs Universitet
Gästprofessor vid Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, Melbourne, Australien

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Email this to someone